Näringen i vår mat har minskat drastiskt – kan enbart en varierad kost hålla oss friska idag?

… för att få i oss ett optimalt näringsintag ur kosten idag, så krävs det att vi äter så mycket frukt- och grönt att det i sig blir en skadlig belastning, kroppen kan inte hantera de mängderna. 

Många tror idag att RDI är en hjälpsam riktlinje för att hålla oss friska (inlägg om det kommer snart) och att våra myndigheters riktlinjer är framtagna med gediget underlag – för vår hälsas skull.

Artiklarna jag presenterar nedan kan bli som en spark i ansiktet, ett verkligen magstarkt luktsalt, eller en ögonöppnare som man ändå väljer att blunda inför av olika anledningar (som våra myndigheter och verk, odlare och producenter m.fl.) – men ni som valt att läsa ända hit är av annat krut gissar jag! 😉

Många studier är redan gamla i mina ögon – och man har fortfarande inte tagit tag i saken!

Det har varit mycket på tal om fett och kolhydrater, men man har glömt de viktigaste byggstenarna, grunden för all funktion och för all hälsa – vitaminerna, mineralerna, antioxidaterna, enzymerna, de goda tarmbakterierna.

Detta inlägg kommer att avhandla en av anledningarna till att vi idag behöver kosttillskott för att komplettera maten vi äter.

Andra anledningar är felaktig-, raffinerad-, näringsfattig ”skräpmat”, upphettning av livsmedel/mat, för mycket stress, intag av läkemedel, hormonpåverkan, störd bakterieflora, kemikalier från överallt omkring oss (besprutning, livsmedelstillsatser, skönhetsartiklar, tandkräm, plaster, från luft och vatten, ja i allt) – allt detta leder till näringsbrist och försämrat upptag av näring pga försurning och inflammation mm.

Så svaret på rubrikfrågan är  alltså tyvärr nej, det räcker idag inte ens med en varierad kost innehållande ekologisk frukt och grönsaker, nötter, bär och frön, ekologiska proteinkällor, bra fetter, samt minimerat intag av ”bearbetade” livsmedel och tillsatser.

Våra jordar är förorenade och kraftigt utarmade idag vilket i sin tur ger skrämmande näringsfattiga livsmedel på butikshyllorna (även pga av skörd före solmognad, lång fraktsträcka/bestrålning för hållbarhet, ”förädlade” grödor, GMO etc).

Våra kroppar ofta stressade, inflammerade och ansatta av tusentals kemikalier, vilket leder till ett ökat näringsbehov och ett försämrat upptag.

Ekologiskt odlat bättre? Näringsmässigt verkar det inte finnas större skillnader men vissa studier visar på ett högre innehåll av antioxidanter. Nästa inlägg kommer att ta upp detta.

Det är dags att sluta oroa sig för att eventuellt få i sig för mycket av något näringsämne – och istället göra något åt de bevisade, stora bristerna och medföljande symtom i princip alla människor är drabbade av idag.

Det man tidigare varnat för, utan belägg, visar sig mer och mer vara felaktigt, farligt felaktigt – t.ex. gränsvärdena för intag av D-vitamin.

* * *

Ett litet axplock av information om hur vi behandlat och skadat vår jord, hur det står det står till med vår mat idag:

Frukt och grönt har vattnats ur

SvD Nyheter 20 maj 2006

Frukt och grönsaker innehåller mindre vitaminer och mineraler än för 50 år sedan, visar flera studier. Järn, kalcium och c-vitamin hör till det som minskat mest. Men svenska myndigheter har inte kartlagt hälsoeffekterna.

Färsk frukt och grönsaker är fortfarande mycket viktiga näringskällor men kanske inte fullt så med nyttiga som vi trott.

– Detta är sånt vi pratar om över kaffet i pausen mellan olika EU-möten, alla famlar, säger Irene Mattisson som ansvarar för Livsmedelsverkets kostdatabas.

Hon efterlyser mer pengar till analyser.

– Det kan låta konstigt men faktum är att vi inte vet särskilt väl hur mycket näringsämnen som finns i maten.

Analyserna är dyra, definitionerna skiljer sig mellan länder och forskningspengarna går till annat.

Nu har i alla fall forskare vid Texas-universitetet i Austin använt det amerikanska Jordbruksdepartementets databas för att med avancerade metoder få en bild av hur näringsinnehållet i 43 vanliga frukter och grönsaker ändrats mellan åren 1950 och 1999.

Slutsatsen, som publicerats i Journal of the american college of nutrition, blev en statistiskt säker minskning av sex av 13 undersökta näringsämnen: protein, kalcium, fosfor, järn, riboflavin och c-vitamin.

En försiktig bedömning visade att halterna av riboflavin minskat med 38 procent medan övriga näringsämnen sjunkit med mellan 6 och 16 procent.

Minus noterades även för A-vitamin, niacin och fett men förändrade mätmetoder gjorde dessa resultat mer osäkra. Det gäller även en observerad ökning av energi- och kolhydratinnehållet.

Forskarna vågar inte dra säkra slutsatser om enskilda grödor men resultaten antyder omfattande näringstapp i storsäljare som broccoli, majs, vitkål och tomater.

Vitaminet tiamin hade däremot ökat och det menar forskningsledaren Donald Davis talar emot att enda orsaken skulle vara utarmade jordar. Hans huvudförklaring är i stället att näringsinnehållet försummats under decennier av växtförädling med ensidig inriktning på hög avkastning.

Exempelvis hade kalciumhalten i morötter minskat dramatiskt medan halten av betakaroten ökat vilket sannolikt är en positiv bieffekt av att man förädlat fram färgglada grönsaker.”

Donald Davis menar att en frukt innehåller ungefär lika mycket näring som 1950, men att näringsämnena glesats ut när frukten blivit större och mer vattenstinn.

Den amerikanska studien bekräftar nio år gamla resultat för perioden 1930 till 1980 från Cornell-universitetet.

Den gången fann forskarna även oroande minskningar av magnesium, koppar och natrium. Gamla data för dessa mineraler saknas dock i USA.

Inför andra världskriget och hotet om en tysk ubåtsblockad blev det en överlevnadsfråga för Storbritannien att själv lyckas föda civila och soldater. Följden blev en väldig satsning på näringslära som lämnat efter sig världsunika kostdata.

I studier publicerade i tidskriften Nutrition and health och av välrenommerade Food Commission har dietisten David Thomas dykt ner i databanken och funnit kraftiga fall av mineralinnehållet i 27 sorters grönsaker och 17 sorters frukt mellan 1940 och 2002.

Kalciumhalten hade exempelvis minskat med 46 procent i grönsaker och 16 procent i frukt medan magnesium minskat med 24 respektive 16 procent.

– Resultaten visar på en betydande förlust av mineraler i varje undergrupp av livsmedel som undersökts, förklarar David Thomas i ett mejl till SvD.

Idag måste man äta fyra morötter för att få i sig lika mycket magnesium som en morot gav 1940.

– Särskilt oroande är minskningen av olika spårämnen.

David Thomas rapport har vållat debatt i England om hur utarmning av råvaror bidrar till övervikt och ohälsa.

Men varken Livsmedelsverket eller Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har studerat frågan.

– Det här är nytt för mig, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson.

Professor Per Åman på SLU påpekar att det finns stora metodproblem när man jämför så gamla data med nya.

– Men resultatet är inte konstigt i sig. En förädling inriktad på ökad avkastning skulle kunna ge mer stärkelse och protein men mindre mineraler, säger Per Åman.

Låg kvalitet på frukt och grönt

SvD Nyheter 25 juli 2006

”Matbutikernas sortiment av frukt och grönsaker ser både gott och nyttigt ut. Utseendet är det sällan fel på. Men med smaken och ­näringsvärdet är det sämre.

Många av dessa råvaror är så ­urvattnade att de inte når upp till ­internationellt accepterade normer som gäller inom världshandeln med fruktjuicer.”

”För gurka och paprika finns ingen juicenorm men en jämförelse med den Brix-skala som tillämpats inom branschen sedan 1960-talet visar att ingen av gurkorna och bara var tredje paprika nådde upp till betyget ”medel”.

Inte bara butikskedjornas ­varor klarade sig dåligt. Ett jämförande stickprov av äpplen, gurka och tomater i Östermalmshallen i Stockholm visade inte på ­högre Brix-tal än i kedjorna.

Av de sammanlagt 120 olika frukter och grönsaker som SvD testat hos kedjorna var 64 ”dåliga” och 56 ”medel”, enligt skalan. Ingen enda nådde upp till betygen ”bra” eller ”utmärkt”.

– Det är bra om kvaliteten på frukt och grönsaker uppmärksammas, säger Kristina Mattsson på Jordbruksverket.

EU-kommissionen föreslog förra året en Brix-standard för äpplen men mötte motstånd från odlarna, och bland annat Sverige, som tycker att nuvarande regler räcker.

Halten av fruktsocker kan öka en aning efter skörd hos bland annat äpple, tomat, morötter, banan och kiwi. Det sker däremot inte hos bland annat paprika, gurka och citrusfrukter.

När SvD tog prover på ett par tomater och äpplen som lagrats i en vecka var dock Brix-värdet oförändrat.

Fruktsockret spelar en avgörande roll när växterna bildar ­andra näringsämnen.

Lågt Brix-tal antyder alltså ett lågt näringsvärde medan ett högt Brix-tal är en förutsättning, men ingen ­garanti, för högt näringsvärde.

Högre Brix-värde medför sötare smak. Värdet är även ett tecken på hur mogen frukten eller grönsaken var när den plockades. Även om vissa frukter mognar ­efter skörden tillkommer inga nya ­mineraler sedan stjälken brutits.

Provtagningen visar inte på ­någon entydig framgång för ekologiska varor. Ofta saknades dessutom tydliga samband mellan pris och kvalitet.

För tomater var det snarast ett omvänt prissamband.

I alla grönsaksklasser påträffade vi dyra produkter med mycket låga Brix-tal medan lågpriskedjorna låg bra till i både tomat- och paprika-klassen.”

Brist på näring i svensk brödsäd

SvD Nyheter 27 juli 2006

*Nej spannmål är inte bra människoföda men även i den nya bondematen ser vi vad som skett med vad vi producerar och äter*

”Vid analyser av långtidsförsök med höstvete som sträcker sig tillbaka till 1960-talet har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, upptäckt ett kraftigt minskat innehåll av järn, koppar, zink och krom i åkerjorden.

Försörjningen av järn och koppar, men även zink och mangan, bedöms nu i många jordar vara otillräcklig för växtens behov och kan leda till minskade skördar.”

”För att lyckas bibehålla dagens höga produktion och samtidigt förse konsumenterna med näringsrika livsmedel behöver vi berika jorden med de mineraler som lakats ur, säger Holger Kirchman, professor vid SLU.

– Det kommer att innebära en jättestor omställning för jordbruket, men det är nödvändigt.”

*mU – ja de ska komma till en gräns där det blir ett absolut tvång, en allra sista utväg – inte för att jorden, grödorna och de som skall äta dem ska ha fullgod näring för bästa livskvalitet*

”Holger Kirchman påpekar att foderindustrin inte längre accepterar svenskt spannmål som djurföda utan att tillsätta mineraler. Men samma spannmål används utan motsvarande tillsatser som brödsäd i många livsmedel.

Därför vill SLU-forskarna nu ta ett samlat grepp med andra forskningsgrenar för att utreda hur folkhälsan påverkas.

– Vi har efterlyst siffror från humansidan men inte fått några. Personligen är jag helt säker på att en stor del av svenska folket lider av mineralbrist.

För en person som inte idrottar går det inte att täcka behovet med en vanlig kost utan att få i sig alldeles för mycket kalorier, säger Holger Kirchman.”

*mU – Och idrottarna som inte heller får i sig vare sig rätt mängd näring eller mineraler tappar i energi, återhämtning  och återuppbyggnad –  de presterar sämre och skadas mer – i synnerhet i ett land som Sverige där man indoktrinerat normalbefolkningen såväl som elitidrotten att en varierad kost är fullgod för allas våra behov.

Vid tung belastning såsom hög och långvarig stress, tungt arbete och idrottsutövande – krävs mer näring för både energiproduktion i cellen samt för att återställa PH-värde, antioxidation mm.*

– Jag måste vara självkritisk. Vi har agerat fel, vi har gödslat för grödans behov och inte för att klara människors och djurs mineralbehov. Någonstans har det gått snett, säger Holger Kirchman.

Historien om 1900-talets jordbruk är hittills en framgångssaga. Med stadigt växande skördar har hungersnöden trängts undan och jorden lyckats mätta större delen av sin snabbt växande befolkning.

*mU: den explosivt ökande befolkningsmängden är kanske något att också se över om fullgod mat inte är möjlig att framskaffa med de resurser vår jord rymmer  – utan att förstöra planeten totalt – vill vi verkligen leva efter mottot som storindustrin bejakar, kvantitet före kvalitet?*

Men allt fler rapporter om stagnerande skördar tyder på att dagens metoder nått sin gräns.

Växten suger i första hand upp mineralämnen via det vatten som tas upp i roten. När jorden utarmas räcker inte detta. Växten tvingas då anstränga sig och utsöndra ämnen som frigör jordens mineraler.

– När jordarna utarmas är inte heller den förmågan tillräcklig för att klara dagens höga produktion, säger Holger Kirchman.”

Några inslag från Sveriges Radio (SR)

Urvattnat i frukt- och gröntdisken

Tisdag 25 juli 2006

Med ljudklipp.

Frukt och grönsaker är näringsfattiga

Nyheter P4 tisdag 25 juli 2006

”Det finns flera skäl till att varorna är näringsfattiga, bland annat att de skördas innan frukten är mogen för att kunna transporteras långt och att de drivs upp för snabbt med kvävegödsling.”

Näringsfattiga grönsaker i affärerna

tisdag 25 juli 2006

Med ljudklipp.

Dåliga grönsaker i svenska butiker

Tisdag 25 juli 2006

Och ytterligare en studie, bland många som visar samma skrämmande resultat:

Dramatisk minskning av näringsinnehållet i maten

Tyska forskningsresultat från Schwarzwald Sanatorium i Obertal har konstaterat att matens innehåll av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker har minskat mycket mellan 1985 och 1996. (Källa: Foodwire)

I broccoli har innehållet av kalcium minskat med 68 procent, B-vitaminen folsyra med 52 procent och magnesium med 35 procent.

I spenat har magnesiuminnehållet sjunkit med 68 procent, vitamin B6 med 59 procent och vitamin C med 58 procent.

I bananer har innehållet av kalcium minskat med 12 procent, folsyra med 84 procent, magnesium med 13 procent och vitamin B6 med 92 procent.

I jordgubbar fann man 14 procent lägre halt kalcium och 67 procent mindre vitamin C.

Äpplen innehöll 80 procent mindre vitamin C, men i gengäld en ökning av kalcium- och magnesiuminnehållet med 12 och 20 procent respektive.

Läs mer här (om denna studie och fler källor) eller om du är kunnig i tyska här.

Nej, allt är inte guld som glimmar …