Näringens betydelse vid depression och ångest

Hittade en intressant artikel från Näringsmedicinsk tidskrift. Januari 2007, nr 1 (prenumeration rekommenderas). Texten är på många vis skriven i min smak och uttryck, välsynkat. 🙂 Har tagit mig friheten att förstärka ett antal passager med fetstil.

Texten styrker väl de effekter vi ser vid användning av FitLineprodukterna – med sitt unikt effektiva och höga upptag/biotillgänglighet uppnås resultat på mycket lägre doser. 

Näringsaspekter vid behandling av depression och ångest 

Bo H Jonsson, med dr, överläkare, Stockholm

Dagens psykiatriska diagnostik är inte på något sätt okontroversiell. En amerikansk professor i psykiatri E Jane Costello hävdade nyligen att ”diagnossystemet är fortfarande 200-300 år efter andra grenar inom medicinen” (1). Med rätta bör dock påpekas att det finns andra discipliner av medicinen som också vetenskapligt sett kan te sig outvecklade.

Psykiatriska diagnoser formuleras utifrån beskrivning av symptom och beteenden. Sjukdomarnas orsaker lämnas vanligen därhän.

Behandlingen med ”läkemedel” är främst symptominriktad. Psykoterapi eller
samtal begränsar sig till eventuella psykologiska orsaksfaktorer. Detta skymmer
inte faktum att miljoner människor haft nytta av läkemedel och psykoterapi. Men
samtidigt får en stor grupp patienter otillräcklig effekt, besvärande bieffekter eller
önskar själv annan behandling.

För att förstå orsakerna och på allvar kunna hjälpa patienter till en bättre hälsa är det klokt att se till hela den inre och yttre miljön.

Av central betydelse är att vi alla är biokemiskt olika individer och att hälsa och sjukdom utspelar sig i en interaktion mellan gener och miljö. Idag söker alltfler hjälp för psykiskt lidande. Mycket talar också för att förekomsten av depressioner ökat starkt under 1900-talet (2). Ett evolutionsperspektiv kan vara en god hjälp när vi ska försöka förstå ökningen av depressioner under det senaste seklet (3).

Det är inte brist på läkemedel eller psykoterapi som gör människor sjuka.

På få generationer har vår kost genomgått en dramatisk förändring med mer raffinerad föda, mer socker och andra kolhydrater och en högre kvot fleromättade fettsyror omega-6/omega-3. Vidare har den fysiska aktiviteten minskat liksom den tid vi är utomhus.

För att förstå psykiska sjukdomar biokemiskt kan vi inte nonchalera näringens och gifternas betydelse.

Patientens näringsstatus förtjänar uppmärksamhet i många situationer: vid kronisk eller recidiverande sjukdom, vid sedvanlig läkemedelsbehandling med för kroppen främmande molekyler (xenobiotika) som påverkar näringsstatus, och om konventionell behandling ej givit önskat resultat.

Depression innebär ofta sämre aptit och viktnedgång. Den som är deprimerad äter ofta mindre protein och fett men mer kolhydrater, ofta i form av socker (4).

Vad som kliniskt kan beskrivas som sockerberoende är inte ovanligt hos patienter med depression eller ångest.

Snabbt socker ger en kortvarig symptomlindrig, men i själva verket inleds en ond cirkel med mer ångest, impulsivitet, nedstämdhet och trötthet, och samtidigt ett med detta sammanhängande försämrat näringstillstånd.

I en enkelblind kontrollerad studie hade borttagande av sackaros och koffein en signifikant antidepressiv effekt (5).

Signalsubstanser som serotonin och noradrenalin bildas från födans protein. För detta behövs också flera olika vitaminer och mineral.

Vår hjärna uppbyggs till stor del av fett. Den behöver såväl mättat, enkelomättat som fleromättat fett. Ett lågt intag av fett (6), protein, flera olika vitaminer liksom mineral bidrar till såväl depression som ångest.

Hög konsumtion av fisk korrelerar till mindre förekomst av depressioner på ländernivå (7).

Man bör också minnas att överkänslighet för gluten och andra födoämnen kan ge psykiska symptom. Järnbrist kan ge depression och behöver också utredas medicinskt.

Depressioner innebär ofta ökade nivåer av pro-inflammatoriska cytokiner, ökad oxidativ stress och förändrad mag-tarmfunktion. Detta bidrar till att tarmfloran och absorptionen av mikronutrienter försämras.

En viktig orsak till depression är hypothyreos som ofta innebär brist på saltsyra i magsäcken (achlorhydri). Nedsatt absorption leder till ökad risk för depression och andra sjukdomar. Därför har probiotika föreslagits som ett logiskt tillägg vid depressionsbehandling (8).

Läkemedel påverkar ej sällan näringsstatus. Sådana interaktioner kan vara kliniskt
betydelsefulla. Äldre tricykliska antidepressiva medel påverkar metabolismen så att
utsöndringen av riboflavin ökar och nivåerna av koenzym Q10 minskar. Flera
andra läkemedelsgrupper och p-piller kan öka behovet av B-vitaminer och andra
nutrienter (9), vilket kan öka risken för depression.

Vitaminer vid depression

Depression kan sammanhänga med brist på många vitaminer: B1, B2, B3, B6,
folsyra, B12, C och D.

Vid hög konsumtion av kolhydrater åtgår mer vitamin B1. Lägre blodkoncentrationer av vitamin B1 och B2 har korrelerats till depressiva
symptom (10).

Redan på slutet av 1930-talet började de första psykiatrerna använda vitamin B3, som ju finns i två former: nikotinsyra (niacin) och nikotinsyreamid (niacinamid).

1950 publicerade Annette Washburne en studie på 15 patienter som alla var
deprimerade (11). Det var dock en heterogen grupp. Fem patienter beskrevs vara
manodepressiva och fyra schizofrena. Tio patienter behandlades initialt med 300-
400 mg nikotinsyra i långsam intravenös infusion varefter alla behandlades peroralt
med mellan 900 och 2500 mg per dag. Patienterna som fick niacin intravenöst
förbättrades inom 48 timmar, de som endast fick peroral behandling blev bättre
inom fem dagar. En av femton patienter förbättrades inte på behandlingen. Tre år
senare publicerades i samma tidskrift en studie på sexton deprimerade patienter där
elva stycken gavs 900 mg nikotinsyra per dag och fem fick placebo. Sju av de elva
som fått niacin förbättrades inte. Författaren skrev att niacin inte fungerar vid
depression (12). Med dagens kliniska erfarenhet av vitamin B3 är det troligt att
dosskillnaden i dessa två studier förklarar skillnaden i respons.

Om nikotinsyra används är det viktigt att patienten får noggrann information om flush som är den vanligaste bieffekten.

En liten del av kroppens tryptofan omvandlas till B3. Kombinationer av dessa två
ämnen har använts vid depression. I en studie var tryptofan tillsammans med
niacinamid lika effektivt som det tricykliska antidepressiva medlet imipramin (13).

Vitaminerna B6, folsyra och B12 är viktiga vid depressioner. Folsyra har visats
förbättra effekten av antidepressiva läkemedel. 800 μg folsyra och 1 mg B12 har
ansetts vara ett lämpligt tillägg vid depressionsbehandling (14). Nyligen föreslogs
att 2 mg folsyra ges tillsammans med antidepressiva farmaka (15).

Depression, trötthet, irritabilitet och sjukdomskänsla är kliniska symptom på skörbjugg. Såväl födointaget av C-vitamin som plasmakoncentrationer av vitamin C har beskrivits vara lägre hos patienter med psykiska sjukdomar.

I en studie av patienter med olika psykiska sjukdomar förbättrades de depressiva symptomen signifikant på 1 gram C-vitamin per dag (16). 3 gram C-vitamin per dag förbättrade humöret hos friska personer (17).

Vitamin D i mängderna 400-800 IE hade en signifikant positiv effekt på friska
personers nedstämdhet under vintern (18). Med de senaste årens växande kunskap
om D-vitamin är det rimligt att högre doser kan prövas.

Mineral vid depression

1999 kom den första fallstudien där patienter med dystymi förbättrades på
kromtillskott. Det visade sig att de patienter som svarade på krom också hade ett
sug på att äta kolhydrater (carbohydrate craving). Detta kunde stämma med vad
som beskrivits som atypisk depression med ökad aptit/vikt, längre sömntid, tung
känsla i armar och ben samt en interpersonell känslighet för att bli avvisad av
andra. McLeod har i en bok beskrivit hur han upptäckte denna behandling (19). Två
dubbelblinda studier har visat att 600 μg/dag av krompikolinat kan ha en positiv
effekt på denna patientgrupp (20).

Magnesium anses ha humörstabiliserande verkan. Kontrollerade studier saknas av patienter med depressioner (21). I positiva fallstudier användes 125-300 mg till
varje måltid samt till natten (22).

Flera studier har visat att lågt intag av selen ökar risken för depression, och i en dubbelblind cross-over studie med tillskott av 100 μg selen/dag fick man en
positiv effekt på nedstämdhet och ångest hos friska individer (23).

Vid behandling med antidepressiva läkemedel normaliseras låga zinkvärden. I en
preliminär dubbelblind pilotstudie gavs 25 mg zink per dag med signifikant
förbättring efter sex veckor jämfört med placebogruppen (24).

Fleromättade fettsyror vid depression

Vi behöver en balans på fleromättade omega-3 och omega-6 fettsyror. Dagens
västerländska kost innebär att vi får i oss mycket mer omega-6 än omega-3.

De långa omega-3 fettsyrorna EPA och DHA finns främst i födan från havet. Den korta omega-3 fettsyran ALA finns i gröna växter, men hos människan är
omvandlingen av ALA till de längre fettsyrorna ofta ineffektiv.

Fem dubbelblinda studier har gjorts där omega-3 visade sig ha en signifikant antidepressiv effekt jämfört med kontrollgrupp i tre studier (25). Positiv effekt fick man i två studier
med 1-2 gram ren etyl-EPA och i en studie med EPA/DHA i förhållandet 2/1.

Man såg ingen signifikant skillnad i det fjärde arbetet med EPA/DHA i förhållandet 1/4
med olivolja som kontrollsubstans, och ej heller i den femte studien med ren DHA.
Detta talar för att EPA är effektivare än DHA som tillägg vid depression.

Vitaminer vid ångest

I enstaka arbeten har vitamin B1, B6 och inositol beskrivits vara verksamt vid
ångest.

Vitamin B3 i form av niacinamid har visats effektivt mot ångest i ett antal
fallstudier (26).

Biokemisk forskning talar för att niacinamid ger
bensodiazepinliknande ångestlindring utan narkotiska risker, vilket kan förklara att B3 är bra vid avgiftning från såväl alkohol, bensodiazepiner som andra narkotika.

För att få en god ångestdämpande effekt krävs oftast mer än 1000 mg/dag. Vid
dygnsdoser över 1000 mg/dag bör leverenzymer kontrolleras, då ökning av dessa är
en mindre vanlig biverkan.

Vitamin B12 har ofta givits i injektionsform mot ångest, depression och trötthet.
Dosen brukar vara minst 1 mg intramuskulärt varannan vecka eller oftare. Vid
peroral behandling brukar doseringen vara minst 1 mg/dag.

Mineral vid ångest

I en dubbelblind studie gav ett preparat med B- och C-vitaminer, 100 mg kalcium, 100 mg magnesium och 10 mg zink en signifikant ångestminskande effekt jämfört med placebo (27).

Magnesium i doser om 200-300 mg x 2-3 har sedan länge angivits kunna vara bra vid ångest.

Vid längre tids behandling ska man vara försiktig med högdosterapi av enstaka näringsämnen. Breda kombinationer av tillskott är ofta motiverat.

Vid insättande av kosttillskott bör läkemedelsbehandling till en början kvarstå oförändrad. Man behöver tid på sig för att värdera den totala behandlingens effekter och bieffekter.

Precis som för läkemedel så behövs det kunskap för att använda näringsämnen i
både prevention och behandling. Rätt använda kan individuellt utformade
rekommendationer om mat och tillskott tillsammans med annan behandling spela
en viktig roll också inom det psykiatriska fältet.

Referenser

1) Carey B. What´s wrong with a child. Psychiatrists often disagree. New York Times 2006-11-11.

2) Costello EJ, et al. Development and natural history of mood disorders. Biol Psychiatry 2002;52:529-42.

3) Jonsson B, Winzer R. Depression – i ett miljö-, samhälls- och evolutionsperspektiv – del 1, Medikament
2004, nr 5-6, sid 32-37; del 2, nr 7, sid 14-19.

4) Christensen L, Somers S. Comparison of nutrient intake among depressed and nondepressed individuals. Int
J Eat Disord 1996;20:105-9.

5) Christensen L, Burrows R. Dietary treatment of depression. Behav Ther 1990;21:183-93.

6) Wells AS, et al. Alterations in mood after changing to a low-fat diet. Br J Nutr 1998;79:23-30.

7) Hibbeln JR. Fish consumption and major depression. Lancet 1998;351:1213.

8) Logan A, Katzman M. Major depressive disorder: probiotics may be an adjuvant therapy. Med Hypotheses
2005;64:533-8.

9) Pelton R, et al. Drug-induced nutrient depletion handbook (2nd Ed). Hudson: Lexi-Comp, 2001.

10) Benton D, et al. Vitamin supplementation for 1 year improves mood. Neuropsychobiology 1995;32:98-105.

11) Washburne AC. Nicotinic acid in the treatment of certain depressed states: a preliminary report. Ann Intern Med 1950;32:261-9.

12) Tonge WL. Nicotinic acid in the treatment of depression. Ann Intern Med 1953;38:551-3.

13) Chouinard G, et al. Tryptophan-nicotinamide, imipramine and their combination in depression. Acta
Psychiatr Scand 1979;59:395-414.

14) Coppen A, Bolander Gouaille G. Treatment of depression: time to consider folic acid and vitamin B12. J
Psychopharmacol 2005;19:59-65.

15) Abou-Saleh MT, Coppen A. Folic acid and the treatment of depression. J Psychosom Res 2006;61:285-7.

16) Milner G. Ascorbic acid in chronic psychiatric patients: a controlled trial. Br J Psychiatry 1963;109:294-9.

17) Brody S. High-dose ascorbic acis increases intercourse frequency and improves mood. A randomized
controlled clinical trial. Biol psychiatry 2002;52:371-4.

18) Lansdowne ATG, Provost SC. Vitamin D3 enhances mood in healthy subjects during winter.
Psychopharmacology 1998;135:319-23.

19) McLeod MN. Lifting depression. The chromium connection. Basic Health Publications, Laguna Beach
2005.

20) Docherty JP, et al. A double-blind, placebo-controlled, exploratory trial of chromium picolinate in atypical
depression: effect on carbohydrate craving. J Psychiatr Pract 2005;11:302-14.

21) Murck H. Magnesium and affective disorders. Nutr Neurosci 2002;5:375-89.

22) Eby GA, Eby KL. Rapid recovery from major depression using magnesium treatment. Med Hypotheses
2006;67:362-70.

23) Benton D. Selenium intake, mood and other aspects of psychological functioning. Nutr Neurosci
2002;5:363-74.

24) Nowak G, et al. Effect of zinc supplementation on antidepressant therapy in unipolar depression: a
preliminary placebo-controlled study. Pol J Pharmacol 2003;55:1143-7.

25) Parker G, et al. Omega-3 fatty acids and mood disorders. Am J Psychiatry 2006;163:969-78.

26) Prousky J. Anxiety. Orthomolecular diagnosis and treatment. CCNM Press, Toronto 2006.

27) Carroll D, et al. The effects of an oral multivitamin combination with calcium, magnesium, and zinc on
psychological well-being in healthy young male volunteers: a double-blind placebo-controlled trial.
Psychopharmacology 2000;150:220-5.

Bo H Jonsson är med dr, överläkare
i Stockholm. Han kan nås på
bo.jonsson@ki.se

* * *

Se även tidigare inlägg:

Sommartien slutar – nu ökar risken för D-vitaminbrist – Föredrag med överläkare Mats Humble (innehåller fler länkar)

Food Matters – Ovärderlig information om näringens betydelse (tex vid depression, diabetes, hjärtsjukdom och cancer)

”Livet i tarmen påverkar själen”

Näringen i vår mat har minskat drastiskt – kan enbart en varierad kost hålla oss friska idag?