Tänk så enkelt det faktiskt kan vara, vår egen avföring är mer effektiv än antibiotika – dessutom utan antibiotikans skadliga biverkningar (bl.a. utplåning av den naturliga tarmfloran) och miljöpåverkan.
DN skriver:
Donerad avföring botar sjuka
”Lavemang med bajs från en frisk donator är det senaste vapnet mot resistenta bakterier. Mer än tre av fyra drabbade blir friska med hjälp av avföring från en annan människa.”
”– Vi vet inte vilka bakterier det är som gör nytta. Men de flesta blir friska. Vi hoppas på sikt kunna ta fram nya läkemedel baserade på bakterier från avföring, säger KI-forskaren Elisabeth Norin.”
Mamma Urkraft förstår poängen med att man vill ta fram sådana läkemedel, både för att ”förenkla” (kanske är ren bajsöverföring människa till människa ändå enklare, och mer miljövänligt, än hela processen med industritillverkning?), minska upplevd ”äcklighet” och i nästa skede den ekonomiska vinningen givetvis.
Ofta kan jag nog säga att rent bajs är mindre äckligt än industritillverkade läkemedel fullproppade med skadliga och ofta onödiga kemikalier (har till och med stött på helt sötningsmedel och färgämnen i sådant som bara skall sväljas direkt).
Jag misstänker att sjukvårdens bajsöverföringsprocess som den är idag knappast involverar mer äckliga inslag än just den egna tanken på att jag lånat någon annans (en frisk anhörig) bajs – vilken kanske inte är så dominerande när det handlar om liv och död.
Läs hela artikeln här
Urkraft - Mother Warrior 