Mer Probiotika – artikelserie i SvD om ”Tarmen och hjärnan”

Utvalda stycken- samt länkar till hela artiklarna, mina kommentarer i kursiv text.

Tarmen styr oss mer än vi tror

”Den irländske tarmforskaren John Cryan, en av de främsta inom området, går så långt att han säger att våra tarmbakterier kan vara de marionetter som styr våra hjärnor mest av allt och i högsta grad påverkar vår psykiska hälsa. De kan ge upphov till att vi känner oss stressade eller ångestfyllda. De påverkar vårt beteende. Ordet magkänsla får plötsligt en ny innebörd.”

”…  Men vi ska också ta reda på vad forskarna vet om varför barn med adhd och autism ofta har en avvikande tarmflora. Möss utan tarmflora har drag av autism med ett mycket repetitivt beteende. Den växande hjärnan tycks vara beroende av en varierad tarmflora för att utvecklas normalt.”

”John Cryan och hans irländska kolleger försöker utveckla ”psychobiotics”, ett bakteriebaserat preparat som, om det klarar alla tester på vägen ska kunna användas för att lindra måttlig depression i framtiden. Multinationella jättar följer förstås också utvecklingen. Men inga preparat baserade på mjölksyrebakterier har hittills läkemedelsprövats och en del av de kosttillskott som finns på marknaden i dag är till och med helt verkningslösa, enligt forskarna jag talat med.”

Som alltid, köp inte vad som helst och absolut inte det billigaste, köp kvalitetsprodukter från seriösa företag.

Tarmen styr oss mer än vi tror _ Maria Carling _ SvD

 

”En kalori är en kalori” – och sex andra hälsomyter

Myt nummer 1 – ”Hoppa aldrig över frukosten”

”Den som klarar att låta bli att äta fram till lunch ger kroppen en längre fasteperiod och
därmed vila från matsmältning. Detta mår kroppen bra av, bland annat innebär det att en större variation av goda tarmbakterier florerar vid nästa måltid.”

”Korttidsfasta stimulerar generellt tillväxten av goda bakterier. Men alla är olika, poängterar Tim Spector (professor i genetik). Om du klarar dig bra utan frukost är det bara att avstå. Om inte så ska du definitivt äta. Själv mår han bäst av att äta en lätt frukost på morgonen. Yoghurt och bär blir det oftast.”

Personligen är jag van med frukost efter min celluppväckande morgondrink men gör som Tim Spector, äter yoghurt (egenodlad FitLine Pro-B-4 med garanterat levande bakterier samt prebiotika) med bär, plus lite blötlagda frön och ett kokt ägg. Jag skippar också numera, medvetet, småätande mellan måltiderna.

Myt nummer 2 – ”Att utesluta kolhydrater är bra för hälsan”:

Rigid extremism som synes här och där i ”hälsosammanhang” inte sund utan skapar ett kroniskt tillstånd av stress och brister; men att utesluta sådant vi inte är skapade för att äta såsom sönderprocessade, billiga fabrikat med onödiga tillsatser, tillsatt socker i fri form, moderna gluten- och komjölksprodukter, chark etc – står inte som motsats till att äta varierat. Det finns massor av ren och hel mat (med varierat kolhydratinnehåll) att äta, jag lovar!😉

”Visst är det bra att utesluta till exempel raffinerat mjöl och socker, rent generellt, menar Tim Spector. Men han tycker att det är bättre att vi vänder på sättet att tänka och fokuserar på att äta så många olika saker som möjligt, särskilt grönsaker och frukter.

Den som utesluter till exempel kolhydratrika jordärtskockor går miste om en av de bästa livsmedlen för den som vill gynna sina goda tarmbakterier.

Våra förfäder åt regelbundet 150 olika ingredienser i veckan. I dag konsumerar de flesta färre än 20 olika livsmedel och många, om inte de flesta, är artificiellt raffinerade. De flesta tillverkade livsmedel består, sorgligt nog, av bara fyra huvudingredienser: majs, soja, vete och kött.”

Myt nummer 3 – ”Undvik fet mat”

”Nej, många vetenskapliga resultat de senaste åren visar att fett,
inte ens mättat fett, är så farligt som man tidigare har trott. Bra fetter
är väldigt viktiga för kroppen.”

Känns också logiskt? Bra fett är bra för kroppen och dåligt fett är dåligt för kroppen, precis som med kolhydrater och socker – skippa skräck, ät så naturligt, helt och rent som möjligt, variera, ät inte bara samma i mängder.

Myt nummer 4 – ”En kalori är alltid en kalori”

”Nej, numera vet vi att det inte är fullt så enkelt som att en kalori fungerar likadant i alla kroppar. Studier visar att våra tarmbakterier och det sätt som de interagerar med våra gener bestämmer hur matsmältningen fungerar. Detta innebär att om två personer äter exakt samma mängd kalorier och tränar lika mycket så kommer de ändå att minska eller öka olika mycket i vikt.”

Myt nummer 5 – ”Att äta färre kalorier fungerar alltid”

”Nej, beroende på våra gener och vår tarmflora så visar det sig att vi reagerar ganska olika på samma mängd kalorier. Detta har visat sig i Tim Spectors tvillingstudier. Om två personer äter en identisk portion pasta så kommer deras olika tarmfloror avgöra hur mycket som lagras som fett. Alla har en unik tarmflora och den avgör till stor del hur vi smälter maten och tar upp näring.

Nya studier som gjorts sedan Tim Spectors bok Matmyten kom ut, visar att blodsockret kan variera fyrfaldigt mellan olika personer efter att ha ätit en potatis, en råvara som släpper ifrån sig både socker och fibrer.”

Myt nummer 6 – ”Träning är en bra metod för att minska i vikt”

”Nej, träning är bra av väldigt många skäl utom just för att minska i vikt. I grunden är det självklart viktigt att träna för hälsan skull, menar Tim Spector, men att kräva att kroppen reagerar genom att göra sig av med mycket fett på kuppen är dömt att misslyckas, menar han.”

En kort förklaring i artikeln och jag vill själv påstå att en ”riktig”, sund och hållbar, viktnedgång främst handlar om sund kost och näringstillskott men träning gör mycket gott i kombination. Regelbunden rörelse är livsviktigt, aktivitet alternativt inaktivitet påverkar vår hälsa och mående enormt.

Myt nummer 7 – ”Probiotika hjälper inte”

”Probiotika är något vi ska lära oss att tänka på, men vi ska också koppla ihop det med prebiotika.”

”Det är särskilt viktigt att tänka på att äta probiotisk kost om man har varit tvungen att äta antibiotika – 90 procent av de goda tarmbakterierna försvinner vid en antibiotikakur.”

”Det finns även både bra och dåliga probiotikapreparat på marknaden, i pillerform och i yoghurt, så läs på ordentligt.”

”En kalori är en kalori” – och sex andra hälsomyter _ SvD

 

”Ditt bajs säger mer om dig än ditt dna”

”Forskningen om tarmen och hjärnan har exploderat de senaste åren. Tim Spector, som
skrivit boken ”Matmyten”, studerar hur tarmfloran påverkar både fysisk och psykisk
hälsa.”

”– Det kommer allt mer stöd för att det finns en ”gut feeling”, en magkänsla. Våra tarmar har mycket större inflytande än vi trodde för bara några år sedan,”

”Vi utvecklades från bakterierna, delar 40 procent av generna med dem och lever tillsammans med dem. Genom signaler från tarmen via vagusnerven till hjärnan styrs delar av vårt beteende, vad vi väljer att äta, om vi är mätta, stressade eller oroliga. Exakt hur det fungerar är dock oklart.

– Djurförsök har visat att när man transplanterar tarmflora från en stressad mus till en som från början var lugn blir den senare också stressad och orolig.”

”Detta är ett hett forskningsfält som många har stora förhoppningar på. Det finns redan över 22 000 vetenskapliga studier publicerade i den medicinska databasen PubMed, varav hälften har kommit de senaste två åren. Ny teknik har gjort det möjligt att analysera bakteriernas DNA och kunskapen om mikrobiotan, mag och tarmkanalens bakterieflora, ökar snabbt. I bästa fall kan tarmforskningen bidra till ny förståelse och behandling av olika inflammationssjukdomar, fetmaepidemin och olika psykiatriska tillstånd som adhd och autism. Än så länge kommer dock de flesta resultaten från djurstudier så det gäller att hålla entusiasmen på en rimlig nivå.”

Faktum är att det inte bara finns tio gånger fler mikrober än celler i våra kroppar, men också hundra gånger fler gener som alla producerar bland annat enzymer och hormoner.

”Den som lever på en ensidig kost med många tillsatser, ofta äter samma sak dag efter dag, får snabbt en tarmflora med alltför få goda bakterier.

För att testa hur snabbt goda bakterier försvinner ur tarmfloran gick Tim Spectors 23-årige son med på att leva på enbart mat från McDonald’s i tio dagar: Chicken nuggets, hamburgare, pommes frites och cola plus lite öl och chips på kvällen. 

– Han förlorade 40 procent av mångfalden i sin goda bakterieflora. 1400 olika bakteriesorter försvann på bara tio dagar.

”– När du äter så ger du näring åt hundra biljoner andra varelser som är viktiga för ditt välbefinnande. Tänk på att du varje dag ska föda den här kolonin.”

”Ditt bajs säger mer om dig än ditt dna” _ SvD

 

Kan bakterier lindra adhd-symtom?

Barn med adhd eller autism har ofta problem med magen också. Hoppet att till exempel mjölksyrabakterier (probiotika) ska kunna minska symtom på både magbesvär och beteende är stor. Än så länge är inte evidensen för att detta fungerar på människor helt övertygande, men djurstudier pekar i den riktningen och nu testas det i en svensk studie.”

”Docent Rochellys Diaz Heijtz forskar om kommunikationen mellan tarm och hjärna på Karolinska institutet, bland annat för att söka de biologiska orsakerna till adhd och autism. En förklaring kan möjligen finnas i tarmfloran.

– Störningar i tarmfloran under känsliga perioder i hjärnans utveckling har livslång effekt, förklarar hon.”

”Efter deras studie följde flera liknande på andra håll i världen som visade att tarmfloran kan påverka hur gener uttrycks, hur hjärnan fungerar och även ha inflytande över beteendet. Inlärning, minne och motorisk kontroll var sämre hos mössen utan normal tarmflora. Effekten är starkare hos hanar än hos honor, visade den irländske forskaren John Cryan.”

Rochellys Diaz Heijtz hävdar att, trots att gener spelar stor roll för om barn får adhd eller autism, så är miljöpåverkan större än man tidigare trott. En förklaring kan vara att tarmfloran förändras i hög grad under samma period som hjärnan utvecklas mest.

– För tio år sen sa vi att 90 procent är ärftligt, men miljöfaktorer spelar stor roll. Ett exempel är att möss som fått antibiotika är mer hyperaktiva.

Ett barns tarmflora blir olika om det föds vaginalt eller med kejsarsnitt, om det ammas eller flaskmatas, om det får antibiotika tidigt i livet. Stress och infektioner under graviditeten spelar också stor roll. Den genetiska kompositionen hos bäraren bestämmer också delar av tarmfloran.”

”– Det som är så spännande med det här forskningsfältet är att vi har potential att påverka hälsan genom livsstilen med mat, motion och bra bakterier, inte bara läkemedelsbehandling.”

Visst låter det  konstaterandet bra i en skruvad värld, det kände jag med men ärligt, vad påverkar hälsan mer än livsstil, mat och motion … det är så självklart för mig att jag glömmer bort att sunt förnuft inte regerar vårt samhälle idag, vi behöver speciella studier för att tro på det mest logiska av allt. Läkemedelsbehandling å andra sidan, dämpar symtom och dödar vad som ska dödas plus mer därtill, det stärker inte hälsan utan dränerar oss på viktiga näringsämnen (dock kan de vara behjälpligt att ta till ibland).

”På Centrum för molekylär medicin vid Karolinska institutet finns docent Catharina Lavebratt. Även hon studerar kopplingen mellan tarm och hjärna. Just nu leder hon en ny forskningsstudie om hur mjölksyrebakterier kan påverka tarmfloran och beteendet hos barn med adhd.”

”Hypotesen forskarna ska testa är att inflammatorisk tarmflora, särskilt hos dem med mag-tarmproblem, resulterar i att tarmen läcker ut bakteriella produkter till blodcirkulationen.

– Vissa sådana produkter kan i sin tur påverka barriären som skyddar hjärnan från blodsystemet, vilket gör att vissa ämnen i blodet skulle kunna tränga in och ge en något förändrad signalering hos gliaceller och nervceller.

Deltagarna får synbiotika, vilket är ett preparat som består av både fibrer och mjölksyreproducerande bakterier som har en god antiinflammatorisk effekt.”

Härligt att det händer något positivt inom svensk forskning men jag är lycklig över att inte ha väntat hela sonens liv på svenska studier som godkännande för varje steg vi tagit i hälsosam riktning. Vi la om till renare och sundare kost utan gluten och mejeriprodukter mm, la till effektiva tillskott och har läkt ut det som var obotligt enligt skolmedicinen (sammanfattning över våra erfarenheter publiceras inom kort).

Och lite kort; våra tillskott är grundläggande, målfokuserade (allt når cellen) täckande och arbetar synergistiskt. I innehållet finns mjölksyrebakterier och prebiotika (fibrer), tillsammans många andra samverkande ämnen såsom tex antiinflammatorisk gurkmeja med 45 ggr högre upptag, i effektiv sammansättning. Täcker grönsaksbehovet och fyller ut näringshålen; det som vi inte äter och bristerna pga det enorma näringstappet i våra jordar och grödor.

Kan bakterier lindra adhd-symtom_ _ SvD

Läs även föregående inlägg: Ny studie: En enskild bakterieart kan återställa autismrelaterat beteende / socialt samspel

 

Tarmflorans sju värsta fiender

1) Antibiotika

Värst för tarmens mångfald av goda bakterier är en antibiotikakur.

Den slår ut runt 90 procent av tarmfloran och tar minst en månad att
bygga upp igen ända upp till ett år att få en hälsosam mångfald som
gynnar de goda tarmbakterierna, vilka stärker immunförsvaret.

Att ha en dålig mångfald bakterier i tarmen är också länkat till fetma
och diabetes liksom en mängd andra sjukdomar som är vanligare i
rika länder som allergier, autoimmuna sjukdomar och IBS, irritable
bowel syndrome.

Antibiotika brukar inte synas på livsmedelsmärkningen, men borde
egentligen göra det. Kolla upp var köttet du köper kommer ifrån.
Säkrast är att gå över till ekologiskt kött.

Vår mikrobiella mångfald minskar för varje årtionde, vilket
definitivt är en dålig sak och sannolikt en viktig orsak till de moderna
epidemierna av allergi, autoimmuna sjukdomar, övervikt och
diabetes. Det är klart att ju mer diversifierad en människas diet är,
desto större blir mångfalden av hennes mikrober och hennes hälsa i
alla åldrar, skriver den brittiske genetikprofessorn Tim Spector i sin
bok ”Matmyten – vetenskapen om maten vi äter och hur den påverkar
oss”.

2) Skräpmat

För att testa hur snabbt goda bakterier försvinner ur tarmfloran gick
den brittiske tarmforskaren Tim Spectors 23-årige son med på att leva
på enbart mat från McDonald’s i tio dagar: Chicken nuggets,
hamburgare, pommes frites och cola plus lite öl och chips på kvällen.

– Han förlorade 40 procent av mångfalden i sin goda bakterieflora. 1
400 olika bakteriesorter försvann på bara tio dagar, berättade Tim
Spector när han var i Stockholm för att lansera sin bok.

Vad äter den som snabbt vill försämra sin tarmflora (om nu
någon skulle komma på den tokiga idén)?

– Bacon till frukost, hamburgare, pommes frites och cola – light eller
inte, båda är lika illa. Det är dålig kemi i lightversionen. Hamburgare
och pommes frites må vara både gott och snabbätet men tarmfloran
jublar inte. Den vill ha grönsaker, gärna råa, och det bästa är att äta
kött så sällan som möjligt. Fiberfattiga och feta pommes frites gör inte
heller de nyttiga bakterierna något att växa till på.

Skräpmat kan förändra en råttas hjärnaktivitet på ett sätt som en
del anser liknar inverkan av beroendeframkallande droger som
kokain.

I en färsk amerikansk studie blev råtthjärnornas lustcentrum
avtrubbade av neurokemiskt dopamin efter bara fem dagars
obegränsad diet av skräpmat (en bra blandning av högförädlad bacon,
korv, cheesecake, sockerkaka, glasyr och choklad).

Detta innebar att råttorna krävde ännu mer av samma sak för att hålla
humöret uppe. Efter den här dieten föredrog de till och med att svälta
i stället för att äta av den nyttiga mat de fick tillgång till.

En ny studie av fyrtiofem överviktiga och feta fransmän bekräftade att
oavsett kroppsfett leder skräpmat med få grönsaker till mindre
mikrobiell mångfald och rikedom och mer inflammationsmarkörer i
blodet, skriver Tim Spector i boken Matmyten.

3) Tillsatser i maten

Mångfalden i vår tarmflora har gått i fel riktning de senaste 30
åren, trots att utbudet i affärerna har ökat. Den som lever på en
ensidig kost med många tillsatser, ofta äter samma sak dag efter dag,
får snabbt en tarmflora med alltför få goda bakterier.

Människor som har en ohälsosamt liten mångfald bakterier i sina
tarmar äter ofta mycket processad mat. I all processad
mat finns emulgeringsmedel som håller ihop maten, men även stör
tarmfloran. Tomatketchupen och majonnäsen som ofta ingår i till
exempel hamburger- eller korvmåltider innehåller också många
dåliga tillsatser i.

En skräpmatsdiet kan halvera andelen av vissa typer
av goda tarmbakterier på bara tio dagar.

Experimentera gärna med vad du äter, men undvik att förgifta din
mikrobiotiska trädgård med konserveringsmedel, antiseptiska
munvatten, antibiotika, skräpmat och socker, säger Tim Spector.

4) Att äta ensidigt

Våra förfäder åt regelbundet 150 olika ingredienser i veckan. I dag
konsumerar de flesta färre än 20 olika livsmedel och många, om inte
de flesta, är artificiellt raffinerade. De flesta tillverkade livsmedel
består, sorgligt nog, av bara fyra huvudingredienser: majs, soja, vete
och kött.

Risken, om man håller sig till en strikt diet i hopp om att utesluta
onyttigheter, är att man äter alltför ensidigt och därmed inte gynnar
de goda tarmbakterierna som bidrar till att bygga upp en starkt
immunsystem.

Det har talats om ”den franska paradoxen” i många år. Fransmännens
hälsa är god trots att de både äter och dricker mer än vad man skulle
kunna tro. Detta har fått flera förklaringar genom åren. Några
forskare menar att det är vinet som ger hälsovinsten, andra att
portionerna trots allt är små eller att de sociala relationerna bidrar till
hälsan. Nu kommer genetikprofessorn och tarmfloreforskaren Tim
Spector med ytterligare en förklaring: Variationen i det fransmännen
äter!

Eftersom en traditionell fransk måltid alltid består av tre rätter,
ofta avslutad med en kopp svart kaffe, så äter de verkligen många
olika sorters mat som ofta innefattar flera olika grönsaker. Deras
smaklökar vill göra en resa både till lunch och till middag. Det borgar
för att de goda bakterierna får hjälp att föröka sig, menar Tim Spector.

– I Storbritannien äter vi snarare en tallrik med korvar och mos eller
spagetti bolognese utan sallad, soppa, grönsaker eller olivolja vid
sidan av.

Rödvin är bra för tarmbakterierna, att äta flera olika sorters ost, gärna
någon opastöriserad, är också bra, liksom att avsluta måltiden med
yoghurt som fransmännen gärna gör.

5) Transfetter

En orsak till transfetters skadlighet är effekten på de små fettsyror
som produceras av naturliga och konstgjorda fetter som signaler till
den friska kroppen. Fettsyrorna är nyckeln för effektiv
kommunikation mellan immunsystemet, mikroberna och
metabolismen av fett. De störningar som orsakas av att skapa dessa
konstgjorda föreningar leder till kaos i fettsyresignaleringen, vilket
stör metabolismen.

Den sorts mat som sannolikt är farligast att äta är den som är dold,
som inte dyker upp på någon etikett. Återvunnen olja konsumeras av
hela tio procent av kineserna (i allmänhet de fattigaste familjerna och
på de enklaste matställena) och produceras genom att oljan kokas och
renas genom tillsats av industrikemikalier.

Många amerikaner får tio procent av sitt kaloriintag som transfetter
från kakor, kex, bakverk, hamburgare, glass, chips och andra stekta
livsmedel. Redan små mängder – en till två procent – av dagligt
transfettintag ledde till kraftigt ökade lipidnivåer, och risken för
hjärtsjukdom och plötslig död ökade trefaldigt, oräknat de extra
cancerfallen.

Olika lactobacillusarter kan överraskande producera små mängder
av transfetter i våra egna tarmar och potentiellt även ta itu med små
(men inga större) mängder av transfettöverskott i vår kost. Så den som
inte kan motstå frestelsen av en och annan bukfylla på skräpmat
potentiellt full av transfetter, kan möjligen skydda sig genom att välja
riktig ost, yoghurt eller probiotika till dessert.

6) Söta drycker

Socker eller sötningsmedel kan hämma många mikrobers tillväxt
eller funktion. Med tanke på att våra förfäder sällan hade tillgång till
honung och inte gjorde smoothies, är vårt system och våra
tarmmikrober illa anpassade till höga doser av socker, i synnerhet i
vätskeform.

Konstgjorda sötningsmedel innehåller visserligen få eller inga
kalorier men de har potentiellt skadliga metaboliska effekter som kan
bidra till viktökning och risk för diabetes ändå. Ur
matsmältningssynpunkt anländer de i stort sett orörda till
tjocktarmen, där de kan interagera med våra mikrober. Forskare
matade råttor med Splenda (sukralos) i doser som rekommenderats
av USA:s livsmedelsverk (FDA) under tolv veckor och fann betydande
minskningar av det totala antalet mikrober och i deras mångfald.
Särskilt påverkades de hälsosamma mikroberna.

Personer med oturen att ha ärvt mer än tio fetmariskgener var särskilt
känsliga för effekterna av söta drycker. De praktiskt taget fördubblade
sin risk att bli överviktiga under de kommande fem åren om de så
bara drack en burk om dagen med sockrat innehåll.

Genvarianter för ökad sötmakänslighet (TAS1R) är mycket vanligare
hos européer än hos afrikaner eller asiater, vilket tyder på att
nordeuropéer utvecklade dessa gener för att få hjälp att upptäcka nya
matkällor när de flyttade bort från säkerheten vid ekvatorn. Förmågan
att med smaken avgöra om en ny rotfrukt var ätlig och näringsrik
hade tydliga överlevnadsfördelar inför olägenheter som en istid.

7) Stress

När vi är stressade reagerar kroppen med att sätta tarmfunktionen i
pausläge för att all energi ska användas åt det omedelbara problem vi
har att lösa.

En studie från 2011 som publicerades i den vetenskapliga
tidskriften Brain, behaviour and immunity visade att stress även
påverkar tarmflorans sammansättning. En studie året därpå visade att
kommunikationen åt andra hållet, från tarmen till hjärnan,
indikerade att tarmfloran påverkar hur vi reagerar på stress.

För att matsmältningen och hela tarmfunktionen ska fungera så bra
som möjligt är det viktigt att låta måltiderna ske i lugn och ro.

Immunförsvaret är en annan aktör i den avgörande kopplingen tarm–
hjärna. Orsaken till IBS, irritable bowel syndrome, är okänd, men
stress är en faktor. 50 procent av fallen är förknippade med psykiska
symptom som ångest eller depression eller kronisk vag smärta.

Tarmflorans sju värsta fiender _ SvD

 

”Arvsmassan kan vi inte ändra – dock vår tarmflora”

”Örebro pågår en forsknings-studie som ska ta reda på om en förändring av tarmfloran både påverkar den fysiska och den psykiska hälsan till det bättre. Julia König och hennes doktorand Savanne Holster har låtit 16 patienter genomgå en så kallad fekaltransplantation. Det är en dubbelblind studie så forskarna vet inte själva vilka som fått vad. Hälften har fått en utvald blandning som tros vara särskilt gynnsam, den andra hälften har fått tillbaka sin egen bakterieflora.”

_Arvsmassan kan vi inte ändra – dock vår tarmflora_ _ SvD

 

Bakterierna förändrade deras vardag

Bakterierna förändrade deras vardag _ SvD

 

 

 

Om Mamma Urkraft

~ Frågor, rådgivning, FitLine: urkraftmw@live.se ~ Dipl. Näringsrådgivare, Samtalsterapeut steg 1, Alkohol- och drogterapeut ~ Anledningen till jag är anonym är för att bloggen exponerar min son, jag är mer öppen än de flesta gällande mig själv så skicka ett mail och vi tar det därifrån. ~
Det här inlägget postades i Alternativa läkemedel och behandlingar, Autism - och liknande tillstånd/syndrom, Autismdiet och kosttillskott - recept - råvaror - tips, Hälsa - miljö - livsåskådning, Näringstillskott och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s