Rå mjölk, pastörisering och homogenisering

Komjölk är till för växande kalvar, den innehåller bla peptider som kan ställa till det på många vis i människokroppen, så gäller även för partiklarna som uppstår vid homogenisering. Vad många inte tänker på är att även pastöriseringen som man fått oss att tro är nödvändig (som med all annan sönderprocessning och tillsatser i vår mat – en fråga om hållbarhet och högre vinst, på bekostnad av kvalitet och vår hälsa), innebär en processning som också förstör mjölkens ursprungliga egenskaper, dödar näring, enzymer (tex de som ska bryta ned laktos … laktosintolerans någon?).

I nedanstående inlägg beskrivs en undersökning där man testat skillnaden mellan två kalvar som fötts upp på rå mjölk respektive pastöriserad mjölk, i text och bild. Skrämmande … och detta är bara en av alla processer som våra livsmedel utsätts för.

A tale of two calves — one calf was fed on raw milk, the other on pasteurized

I en uttömmande rapport om naturlig människoföda förklarar Jenny Reimer ingående hur homogeniseringsprocessen går till och vad som händer med mjölken både efter homogenisering såväl som pastörisering.

Saxat ur rapporten:

Homogenisering – varför?

Homogenisering görs för att grädden inte skall flyta upp till ytan och efter en 3 – 4 dagar börja  klumpa ihop sig till begynnande smör, som det blir i ursprunglig naturlig mjölk. Då syns hur länge den naturliga mjölk en har stått och man kan således bedöma mjölkens ålder p.g.a. det.

Ett par dygn senare brukar den naturliga mjölken ‘surna’, dvs mjölksyrebakterierna har hunnit växa till så pass att mjölken blir syrlig men också konserverad och kan hålla sig så i flera veckor så som filmjölk och långfil hos oss och yoghurt, kefir m.fl. sorter, i andra länder.

Homogeniseringen gör således att sötmjölken verkar färskare än den är, eftersom den ser ut som den mjölk som är högst två dagar gammal fastän den kan vara så gammal som en vecka.

Homogeniseringens värme 50-60 grader kanske räcker för att döda mjölksyrebakterier, men pastörisering (sötmjölk upphettas till 76 grader) dödar verkligen dessa nyttiga mjölksyrebakterier.

Behandlad på detta sätt kan mjölk skickas runt längre sträckor under längre tid och vi kan inte se eller känna på mjölken hur gammal den är. Då märks inte mjölkens ålder förrän den ruttnar, dvs åldern märks inte förrän förruttnelsebakterier kommit (finns i luft) och växt till så pass att det märks på den beska, mycket otäcka smaken.

P.g.a. homogeniseringen kombinerat med pastörisering kan mjölk således skickas runt långa vägar under tämligen lång tid i landet och systemet med mycket få mejerier på mycket långa avstånd i landet kan fungera.”

”Pastörisering (upphettning för att döda farliga bakterier) – hur? 

Man kan också fundera över de höga temperaturer under kort tidsrymd, som används vid pastörisering, vilka faktiskt ockå torde orsaka transfetter i mjölkprodukterna och inte bara homogeniseringen.

Speciellt snabba upphettningar kan vara extra skadande. Enligt ovanstående finländska avhandling sker den vanliga värmebehandlingen i dag med pastörisering med HTST, High Temperature Short Time, vid 72-78 C/15-40sek.

Forskarna anser att pastöriseringen påverkar de värmekänsliga delarna i mjölken, speciellt vassleproteinerna, vissa enzymer och vattenlösliga vitaminer. Påverkan på fetterna nämner de emellertid inte.

Ännu kraftigare påverkan har UHT, Ultra High Temperature 135-145C/2-4sec på mjölken, vilket ”fullständigt förstör vissa antimikrobiella kvaliteer, som enzymerna lactoperoxidas och lysozym och vassleproteinerna lactoferrin och immunoglobuliner. Detta medför att mjölken kan lagras ytterligt lång tid.”

”Vid svenska stora mejerier pastöriseras ost vid 73 grader, vanlig mjölk vid 76,vispgrädde vid 86, smör pastöriseras 2 gånger vid 86 grader och filmjölk vid hela 90. Ost, vispgrädde och smör pastöriseras enbart, medan vanlig mjölk och alla filsorter inklusive gräddfil och creme fraiche både homogeniseras och pastöriseras. Små mejerier för kravmärkt ost pastöriserar mjölken vid 63 grader i 30 min.”

”Syrade mjölkprodukter 

I alla syrade produkter håller mjölksyrebakterierna undan andra bakterier så dessa inte kan tillväxa i surmjölken. Detta gör att filsorterna kan förvaras tämligen lång tid och borde vara hanterbara i detta naturliga tillstånd i handeln, utan vare sig homogenisering eller pastörisering. Även smör och ost är syrade produkter.

Dessa mjölksyrebakterier skulle kunna göra alla filprodukter så nyttiga i var tarmkanal, men enbart om allt annat innehåll i mjölken också vore nyttigt och inte skadat av homogenisering och pastörisering. Som det nu är, är filmjölkssorter homogeniserade och pastöriserade till 90 grader och ofta dessutom sockrade – det enda nyttiga är de tillförda bakterierna.

Som det nu är, får man uppfatta samtliga filprodukter som ett stor lurendrejeri. Samtliga filsorter med olika mjölksyrebakterier borde således kunna säljas i naturligt tillstånd.”

Artfrämmande mjölk torde snarare behöva behandlas i vårt matsmältningssystem på samma digererande sätt som alla andra animaliska protein- och fettrika födoämnen brytes ner och omformas för att kunna användas och byggas in i vår kropp på olika sätt.

Så sker också, helt självklart, när den artfrämmande obehandlade, naturliga mjölken från olika djursorter (t.ex. ohomogeniserad, opastöriserad gräsuppfödd komjölk eller obehandlad kamel-, jak-, ren-, lama-, get- eller fårmjölk) drickes och ätes av både barn och vuxna, liksom både barn och vuxna utan problem äter andra delar av samma sorts djur, nämligen kött och inälvor.”

Man kan också fråga sig – eftersom mjölkallergi anses vara en allergi mot mjölkproteiner – kanske det kan orsakas av det mycket snabba införandet av den homogeniserade mjölkens söndersprängda proteinomgärdade fettkulor direkt in i våra kroppssystem?

Vanligtvis utsätts dessutom våra barn oftare för dessa snabbt införda sprängda protein- och fettkulor – och mjölkallergi är också vanligast bland barn.”

”Vi är alltjämt biologiska varelser och beroende av ett fungerande ekosystem, framför allt ett levande hav. Vi är för våra liv beroende av andra djurs välgång.”

* * *

Äkta Vara om mjölk

Vi dricker långt ifrån den mjölk som kommer ur kons spenar. Innan den hamnar i vårt glas har den pastöriserats, separerats, homogeniserats, standardiserats och vitaminiserats. Samtidigt har den tappat en del av sin smak, sina näringsämnen och sina enzymer som förstörs vid pastöriseringen. Enzymer som exempelvis laktas som bryter ner laktos, det som allt fler blir intoleranta mot.

Se upp för

Alltför processad mjölk som ultrapastöriserad mjölk som inte smakar som mjölk ska. Smaksatta mjölksorter som Islatte eller Pucko innehåller socker, stabiliseringsmedel och konstgjorda aromer. Har dessutom ett högt literpris.

Leta efter

opastöriserad, välkontrollerad mjölk då du besöker andra moderna stater som exempelvis Storbritannien, Tyskland, Frankrike och USA. Det kan bli en del av din reseupplevelse. I grannlandet Finland går att köpa opastöriserad ko- och getmjölk i butik. Hemma i Sverige är det en omöjlighet.

Närproducerad mjölk finns numera på flera håll i landet, särskilt tuff har konkurrensen mellan mejerierna Tyvärr är den närproducerade mjölken sällan ekologisk. Kunder som vanligen köper ekologisk mjölk och nu hittar den lokala mjölken måste välja.

Säsong

Mjölk varierar naturligt i fetthalt under året. Därför varierar också Gammaldags mjölk i fetthalt mellan 3,8 och 4,5 procent. All annan mjölk är standardiserad, det vill säga fettet separeras först för att sedan tillsättas i avsedd mängd för att bli lika fet året om. Åsens, som är ett varumärke under Skånemejerier, har också en gammaldags mjölk som är ohomogeniserad och lågpastöriserad. Fetthalten varierar där också, men på en lägre nivå.

Tips

Det närmaste ursprunglig mjölk man kan komma hittar man på ett minimejeri som Järna mejeri som säljer biodynamisk, lättpastöriserad mjölk.

Glöm inte att det finns annan mjölk än komjölk. Dalspira mejeri gör en riktigt god getmjölk, värd att prova.

Vår tids sjukdomar, relaterat till vår tids komjölk (Läkartidningen).

Tidigare inlägg om mjölkens negativa konsekvenser för människokroppen.

Om Mamma Urkraft

~ Frågor, rådgivning, FitLine: urkraftmw@live.se ~ Dipl. Näringsrådgivare, Samtalsterapeut steg 1, Alkohol- och drogterapeut ~ Anledningen till jag är anonym är för att bloggen exponerar min son, jag är mer öppen än de flesta gällande mig själv så skicka ett mail och vi tar det därifrån. ~
Det här inlägget postades i Hälsa - miljö - livsåskådning och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Rå mjölk, pastörisering och homogenisering

  1. Gunilla skriver:

    Har du läst något om den nyttiga kamelmjölken, full med näring?
    Fast du har ju redan något som är fullt av näring ; )

    • urenergi skriver:

      Haha nä jag har inte läst ingående om det, kanske svårt att ha kameler i Sverige också, tänker på transporterna!😛

      Jaa dundernäring har jag ju men den ska ju kombineras med så god kost som möjligt!🙂

  2. Hej!
    Ville bara tipsa om att Arla har en ekologisk gammaldags mjölk som är icke homogeniserad och lågpastöriserad.
    Bra blogg inlägg förövrigt🙂

    • urenergi skriver:

      Tack för tips och feedback!🙂 Den ekologiska gammaldagsmjölken(tillsammans med ekologisk grädde) använder jag med när jag odlar yoghurt till mig själv, men Viktor får med kokosmjölk.🙂

      Trevlig helg!🙂

  3. Sabine skriver:

    Intressant och bra skrivet. Sitter och skriver en uppsats om vad som händer med produkten (mjölk) från ko till glasset, hur alla processer förändrar egenskapen av mjölken. Intressant! Har aldrig provat getmjölk, men skulle vilja prova. Men har aldrig sett det på marknaden/i butikerna. Men antar att man kan göra en liten sökning på nätet. Ha det gott. Hälsningar Sabine

    • urenergi skriver:

      Hej Sabine och tack för din hälsning!🙂 Spännande med din uppsats! Jag har faktiskt hittat ekologisk getmjölk på Coop Forum till och med, men blev besviken när jag såg att den var homogeniserad … det borde finnas en märkning för ekologiskt odlad och icke sönderprocessad.:/

      Ha en härlig dag!

  4. Annett skriver:

    Jaha. Så eftersom vi äter kött och inälvor utan problem så borde vi kunna äta obehandlade mjölkprodukter utan problem? Men hur många av oss äter rå kött och råa inälvor??? Du jämför nog äpplen och päron här! Jag håller med om att homogenisering är fullständigt onödigt. Men vad gäller pastörisering så håller jag inte alls med.

    För övrigt ifrågasätter jag helt meningen med att äta mjölkprodukter. Barn bör ammas och mjölk är inte till för vuxna. Ingen annan species än människor har fått för sig att konsumera mjölk även i vuxen ålder. Så jag kan inte se det ”naturliga” i att dricka en annan arts mjölk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s