Oetiskt att inte ge amningsråd – Läkartidningen

Vad man nu än tycker, känner och anser, om man kan eller inte kan, vill eller inte vill – amma sitt barn – så ger amningen och bröstmjölken stora fördelar, både för hälsa (nu och i framtiden, för barnet såväl som för modern) och miljö.

Amning – en het potatis?

Varje gång jag skrivit om amning och dess fördelar så vill många påpeka att en del faktiskt inte kan amma. Och jag får därför börja med att poängtera att mitt uppsåt med spridandet av information om hälsofördelar är ju just för att sprida information till dem som behöver eller vill ha den. Jag lägger inte några värderingar i detta och som vanligt vill jag inte skuld- eller skambelägga vanliga människor, mammor, pappor eller någon annan.

Jag vill lägga fram information som verkar som en motkraft till nutida ohälsa, den ohälsa som uppstått och ökat enormt för att vi gjort ett i princip totalt avsteg ifrån allt som är naturligt för våra kroppar, våra psyken, vårt sociala sammanhang, vår miljö och varför inte, för våra själar.

Att många kvinnor idag inte kan amma sina barn beror inte på att kvinnan är ”dålig” på något vis, utan det är ett tillstånd skapat inom helheten, på alla omständigheter såsom nedärvda skador/medfödd känslighet, näringsbrist, tillsammans med vår förgiftade miljö och kost mm, läkemedel, syntetiska hormoner etc.

Jag finner det ytterst tragiskt och kontraproduktivt om man ska tysta fakta som gynnar barn generellt (finns alltid undantag) och därmed i förlängningen även föräldrarna – genom att föra en oseriös attack (pinsam kvalitet på en läkarförfattad artikel i en sådan tidskrift?) där man påstår att rekommendationer, information och rådgivning kring amning för gravida eller nyblivna mammor – är skadlig, för den kan få mammor som inte kan amma att känna sig som dåliga mödrar (!)

Känner dessa mammor så är det snarare dags att se över hur informationen ges, hur lämpad är den informerande personalen att förmedla information till människor i potentiellt känsligt tillstånd, hur mår kvinnan och vilket stöd har hon, och den allmänna samhällsattityden … amning är ju faktiskt idag också ofta bespottad, skall bannlysas från offentligheten, anses sexuell (som ett övergrepp om det sker över 6 månaders ålder), osmakligt och skall endast få ske i skymundan. Det råder långt ifrån en enhällig ”amningsfascism”, som man i den mer oseriösa artikeln i Läkartidningen ville uttrycka det.

Nej det är inte lätt för mammor idag, och som sagt är hela den sociala miljön i modern tid människofrämmande. Vi är inte skapta för att leva ensamma utan i grupper om 30-40 personer som gemensamt tar hand om varandra. Kvinnor föds inte med att per automatik, helt på egen hand och utan vägledning, komma hem från BB och veta exakt hur man bäst tar hand om ett alldeles nytt och skört spädbarn med alla dess högljudda högprioriterade behov. Det ÄR inte bara ett gulligt väldoftande litet knyte man får, även om det är bland det mest underbara i livet att få hålla sin efterlängtade avkomma, så är det ett enormt och krävande arbete vi ska utföra – och behöver vi då inte som alltid få vägledning, hjälp, råd, stöttning, så vi kan öva i trygghet på att bli den trygga förälder som våra barn behöver?

Amning anses ofta relaterat till anknytningen mellan mor och barn, givetvis knyter ett barn an på flera olika sätt, och detta är ett ursprungligt sådant men kan man inte amma går det fortfarande att ha barnet nära mycket, så som vi är skapta att vara första tiden.

Amningen är ett viktigt fysiologiskt skydd (även för modern, se artikel nedan) och innehåller perfekt anpassad och förpackad näring, specialdesignat för barnet. I de fall man inte kan amma är det toppen att det finns alternativ, men i andra fall skulle jag vilja påstå att människomjölk är anpassad för människobarn och komjölk för kalvar, givetvis påverkar det våra kroppar på olika vis (ett helt annat inlägg och det finns mycket fakta på området).

Till sist skulle jag vilja bannlysa begreppet ”feminism” gällande amning, åtminstone när det talas i termer som ”kvinnans rätt till sin egen kropp”, påtvingad delning av föräldrapenning i jämställdhetens namn etc. Men det kanske bara är jag, jag anser att barnen har rätt till sina kroppar som de inte ännu kan bestämma över själva, det är vad vi som föräldrar ska vara beskyddare över, vi är de som kan förse våra barn med optimala förutsättningar för fysisk såväl som psykisk hälsa och utveckling. Feminsim ska inte påverka barnens bästa eller tvinga föräldrar till något.

Fram för sund jämställdhet för alla – vilket för mig inte alls betyder att alla ska ha det exakt lika i allt, men exakt samma respekt och omtanke för våra egna personer och välmående.

När vi sätter barn till världen handlar det inte om en tredjedel av konstellationens ”rättigheter” utan om en balans för allas väl.

Nu drog jag iväg lite, i mina ganska vanliga manér 😉 så åter till rubriken:

Säga vad man vill om sjukvårdens okunnighet, läkare och forskare betalda att gå läkemedelsindustrins ärenden osv men det finns faktiskt en hel del artiklar som lutar mer åt att belysa naturlig hälsa, sådan information som inte gynnar multiföretag ekonomiskt utan främst människan och miljön.

Oetiskt att inte ge amningsråd
LT 2011-10-04 nummer 40

Lars Å Hanson, barnläkare, professor emeritus, klinisk immunologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, ­Göteborg

Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare, Sachsska barnsjukhuset, ­Stockholm

Sven-Arne Silfverdal, lektor, barnhälsovårdsöver­läkare, Umeå universitet, Umeå

För både barnets och mammans skull är det oetiskt att avstå från amningsfrämjande insatser, men sådana bör göras med respekt och hänsyn, skriver författarna.

Jessica Nihlén Fahlquist och Sabine Roeser deklarerar i Läkartidningen (LT 32-33/2011, sidan 1503) att WHO:s amningsrekommendation är oetisk. De har tidigare i en internationell etiktidskrift publicerat en artikel i ämnet [1]. Utgångspunkten för deras kritik är att amningsråden sätter stor press på de kvinnor som av olika skäl inte kan eller vill amma.

De ifrågasätter nyttan med amningen, ställer individens intresse mot samhällets intresse och tappar bort barnets behov.

För att barnhälsovårdens förebyggande arbete ska kunna leda till så optimala hälso- och utvecklingsbetingelser för så många barn som möjligt utan att skada behövs gedigna kunskaper om amning, men även i samtalsmetodik.

Anpassningen av amningsrådgivningen efter varje mammas behov kan förbättras. Men att undanhålla föräldrar kunskaper om bröstmjölkens hälsofrämjande effekter anser vi vara oetiskt. Författarnas framställning verkar sakna denna information.

Det finns en mängd studier och resultat om bröstmjölkens komponenter och deras funktioner [2-5].

Vid födelsen intill mammans anus koloniseras barnet med hennes tarmbakterier. När barnet sedan läggs på mammans mage fortsätter mammans bakterier att kolonisera barnet, ­vilket minskar risken för att barnet koloniseras med potentiellt farliga bakterier från omgivningen.

Normalt (inom någon timme efter födelsen) söker barnet upp mammans bröst och börjar suga [6]. Mammans mjölk innehåller mängder av antikroppar, särskilt slemhinneskyddande sekretions-IgA-antikroppar riktade mot hennes egna bakterier. Den tidiga bakteriekoloniseringen av barnet med mammans hud- och tarmbakterier blir därmed ofarlig [7].

I mjölken finns ytterligare ett mycket stort antal skyddande strukturer, bland annat små kolhydrater som är analoger till de ytstrukturer på våra slemhinnor som många patogena bakterier använder för att binda till slemhinnorna i andningsvägarna, mag–tarmkanalen och/eller urinvägarna när de orsakar infektion. Dessa mjölkens kolhydrater blockerar mikroorganismernas förmåga att binda till slemhinnorna.

Naturligtvis är denna skyddsmekanism av mycket stor betydelse i smutsiga/fattiga miljöer, men inte betydelselös hos oss [7]. Mammans mjölk innehåller därtill bakterier som sedan ingår i det ammade barnets speciella tarmflora, vilket anses minska risken för att barnet infekteras med potentiellt farliga bakterier [7].

Det har gjorts flera systematiska litteraturgranskningar av amningens effekter på kort och lång sikt [2-4]. Faktarutan baseras på en nederländsk sammanställning över studier i höginkomstländer där man även beräknat risk­reduktionen relativt amningslängden med regressionsanalyser och modelleringar [3].

En amerikansk sammanställning visar att amning minskar risken för nekrotiserande enterokolit, plötslig oväntad spädbarnsdöd, lunginflammation med mera.

Fördelaktiga effekter av amning på mamman är snabbare återgång till normalvikt, minskad risk för postpartumdepression, diabetes typ 2, osteoporos samt ovarial- och bröstcancer [3, 5].

Det är viktigt att påpeka att dessa effekter har stor effekt på befolkningsnivå samtidigt som vissa effekter kan vara av ringa betydelse i ett enskilt fall.

Debattörerna uppger att barnet utvecklar sitt eget immunsystem först när amningen avslutas. Så skulle det möjligen vara om mor och barn vistades i en steril enhet. Men även det ammade barnet möter mikroorganismer hela tiden. Mammans mjölk är inte steril och möten med familjemedlemmar, personal och andra exponerar barnet för mikroorganismer. Barnet bygger därvid upp sitt eget infektionsförsvar i skydd av amningen.

Skribenterna anger att »bröstmjölksersättning är ett fullgott alternativ« till amning. Förutom de utvecklingsmässiga effekterna av närheten mellan barnet och mamman vid amningen ­innehåller bröstmjölken ett mycket stort antal komponenter som ger en optimal tillväxt och dessutom skyddar barnet från många former av infektion.

Mastit (mU: Mjölkstockning) nämns som ett problem av författarna, och det är en svår och icke ovanlig plåga för den ammande kvinnan. Numera finns en effektiv och ofarlig behandling/profylax mot mastit med antisekretorisk faktor [8].

Sammanfattningsvis menar vi att kvinnor som av olika skäl inte kan eller vill amma ska ges det stöd de behöver. Detta behöver inte stå i motsats till amningsfrämjande insatser och en amningsfrämjande policy.

I författarnas framställning saknar vi kunskap om betydelsen av amning i höginkomstländer.

Vi hävdar att det för både barnets och mammans skull är oetiskt att avstå från amningsfrämjande insatser, men sådana bör göras med respekt och hänsyn.

* * *

Socialstyrelsen visar en seriös sida de med:

Saklig och objektiv information kan aldrig vara oetisk
LT 2011-08-19 nummer 34

Anders Tegnell, avdelningschef

Kerstin Nordstrand, utredare; båda vid avdelningen för kunskapsstyrning, Socialstyrelsen, Stockholm

Statens ställningstagande i amningsfrågan är en del i våra internationella åtaganden för en bättre folkhälsa på global nivå, skriver Anders Tegnell och Kerstin Nordstrand, Socialstyrelsen.

Bröstmjölk har unika egenskaper och är under den förs­ta tiden barnets bästa näring. Det är fördelaktigt om bröstmjölk utgör en del av maten under hela första levnadsåret eller längre. Enbart amning under de första sex månaderna medför många fördelar för såväl barnet som modern.

Bröstmjölken ger skydd mot infektioner, är näringsmässigt perfekt sammansatt, hygieniskt förpackad och lagom varm. Bröstmjölken är anpassad efter barnets behov, och dess sammansättning ändras i takt med att barnet växer.

Information i vårdens möte med patienter ska alltid ske med respekt för den enskilde och med god kvalitet. Information om spädbarnsnutrition avseende bröstmjölk och modersmjölksersättning ska vara anpassad till det enskilda spädbarnet och till moderns och familjens behov. Den ska vara objektiv och saklig. Detta är också tydligt i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:33), som författarna hänvisar till i debatt­artikeln »WHO:s amningsrekommendation oetisk i ­utvecklade länder«, LT 32–33 (sidan 1503).

Vårdpersonalen ska alltså informera om vad som är det bästa för spädbarnet. I de fall amning av någon anledning inte är möjlig eller väljs bort ska modern eller den som vårdar spädbarnet ges de ­bästa förutsättningar att ge moders­mjölksersättning. Men förutsatt att det inte finns något som hindrar amning är bröstmjölk det bästa alternativet för spädbarnet.

Statens ställningstagande i amningsfrågan bygger också på en rad internationella överenskommelser som Sverige ställt sig bakom. Det är en del i våra internationella åtaganden för en bättre folkhälsa på global nivå.

Sverige anslöt sig 1981 genom WHO/Unicef till en internationell kod för begränsning av marknadsföring av bröstmjölks­ersättningar, den så kallade WHO-koden, och 1991 till den så kallade Innocentdeklarationen. Det finns också EU- direktiv som reglerar sammansättning och marknadsföring av modersmjölksersättning.

Direktivet omfattar även anvisningar till hälso- och sjukvårdspersonal om begränsningar när det gäller ­utdelning av och information om modersmjölksersättning i kontakten med spädbarn och föräldrar. Som medlemsstat är Sverige bundet att implementera direktivet. Anvisningarna i EU-direktivet som gäller hälso- och sjukvården presenteras i föreskrift SOSFS 2008:33 om information som avser uppfödning genom amning och/eller ­modersmjölksersättning.

Avsikten med dessa dokument är att skydda, främja och stödja amning samt att se till att föräldrar/familjer får tillgång till objektiv och ­saklig information om späd­barns­nutrition. Ingen ska utsättas för påtryckningar att använda modersmjölkser­sättning när det inte behövs.

Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att liksom i all annan vård ska varje patient mötas med respekt. Kvinnor som av någon anledning inte ammar ska inte utsättas för påtryckningar att amma, och de som vill amma ska få det stöd de behöver för att amningen ska fungera.

* * *

Solidarisk amningsrekommendation strider inte mot individens rätt att välja
LT 2011-09-13 nummer 37 

Steven Lucas, barnhälsovårdsöverläkare, medicine doktor

Margaretha Magnusson, vårdutvecklare, medicine doktor

Thomas Wallby, barnhälsovårdssamordnare, MSc; alla vid barnhälsovårdens länsavdelning, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Akademiska barnsjukhuset/Uppsala universitet, Uppsala

I Läkartidningen 32–33/2011 (sidan 1503) ger sig Jessica Nihlén Fahlquist och Sabine Roeser in i den svenska amningsdebatten. Författarna anser att WHO:s rekommendation om amning bör begränsas till utvecklingsländer, där riktlinjerna kan skydda spädbarn från svält och infektioner. Däremot anser de att samma riktlinjer blir helt fel i de utvecklade länderna. Vi anser att författarna har både rätt och fel i sina argument.

*mU: Ungefär som att vi i I-länder inte längre heller behöver anpassad näring i rätt mängd, utan kan ”leva” på näringsfattig, människoovänlig och kemikaliespäckad kost? Vi kan vara (är)feta med relaterade sjukdomar och trots att vi kan äta i överflöd lider vi av enorm näringsbrist.*

Sverige har anslutit sig till WHO:s rekommendation om exklusiv amning under barnets första sex levnadsmånader där detta är möjligt, vilket också Socialstyrelsen uttryckt i sin föreskrift (SOSFS 2008:33).

Att den medicinska professionen och de svenska beslutsfattarna har tagit den ställningen är baserat både på vetenskaplig fakta och på en delaktighet i det internationella samfundet. Sverige är amningsvänligt därför att bröstmjölk är bra mat och därför att vi är solidariska med utvecklingsländerna i amningsfrågan, och vill framstå som ett gott exempel.

Jessica Nihlén Fahlquists och Sabine Roesers föreslag att WHO:s dokument ska gälla endast för utvecklingsländer missar målet.

En sådan begränsning skulle försvåra eller omöjliggöra en tillämpning av den rekommendation som togs fram i ett samarbete mellan alla WHO:s medlemsländer. Vem ska i så fall bestämma för vilka länder riktlinjerna ska gälla?

Eftersom vi vet att det finns tillräcklig grund för att allmänt rekommendera amning som förstahandsval finns det ingen anledning att göra undantag för länder där hygienen är god och utbildningsnivån hög.

Däremot har de helt rätt i att hälso- och sjukvården har ett ansvar att alltid se till individens behov. Att individualisera amnings- och kostrådgivningen är en viktig, och ibland svår, uppgift för personalen inom mödra- och barnhälsovården.

Den uppgiften ska tas på största allvar, vilket oftast är fallet enligt vår erfarenhet. Det får inte förekomma att personal inom mödravården, på BB eller BVC stigmatiserar eller dömer när en kvinna bestämmer sig för att inte amma, oavsett om hon inte kan eller inte vill amma. Föräldrarna bestämmer över barnets mat, och vi har inga bevis för att det är skadligt för barn att få modersmjölksersättning när den väljs i stället för amning, så länge ersättningen bereds på ett riktigt sätt och ges med samma kroppsliga närhet som vid amning.

Vi inom hälso- och sjukvården måste vara aktiva i att ge föräldrar fullständig och korrekt information om näringsriktig kost för att tillgodose barnets rätt enligt barnkonventionen till »bästa uppnåeliga hälsa«.

Utan att romantisera om amningens naturlighet kan vi konstatera att bröstmjölk är den föda som är bäst anpassad till det späda barnets näringsbehov.

Därför ska vi inom hälso- och sjukvården fortsätta att rekommendera amning i första hand och ge stöd till föräldrarna för att optimera amningen i varje enskilt fall. Den optimeringen kan innebära att barnet ammas helt, delvis eller inte alls, helt i enlighet med Socialstyrelsens krav på »objektiv och entydig information anpassad till det enskilda spädbarnets och moderns behov«.

* * *

Se även:

Amningshjälpen
Amningshjälpens verksamhet bygger på amningsrådgivning, främst via telefonsamtal och mail. Våra hjälpmammor/amningsrådgivare är vanliga mammor med erfarenhet och stort intresse för amningsfrågor, har en gedigen kunskap och erfarenhet om amning och stöttar ditt eget beslut, även dig som vill sluta amma.

Våra hjälpmammor/amningsrådgivare gör detta arbete ideellt. Deras expertkunskap är amning och de svarar inte på medicinska frågor. En del hjälpmammor kan i egenskap av sitt yrke (t.ex. barnmorska, barnsjuksköterska) svara på sådana frågor.

Barnmorskehuset –  Trygga föräldrar – trygga barn
Kurser, vägledning, rådgivning mm

* * *

Mina tidigare inlägg om graviditet och amning 

Advertisements

Om Mamma Urkraft

~ Frågor, rådgivning, FitLine: urkraftmw@live.se ~ Dipl. Näringsrådgivare, Samtalsterapeut steg 1, Alkohol- och drogterapeut ~ Anledningen till jag är anonym är för att bloggen exponerar min son, jag är mer öppen än de flesta gällande mig själv så skicka ett mail och vi tar det därifrån. ~
Det här inlägget postades i Alternativa läkemedel och behandlingar, Autism - och liknande tillstånd/syndrom, Autismdiet och kosttillskott - recept - råvaror - tips, Hälsa - miljö - livsåskådning, Näringstillskott och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s