Läkartidningen om D-vitaminets betydelse – alla sjukdomstillstånd omnämnda!

Detta borde alla läsa – på slutet kommer en mening som jag ser som pricken över i – läkemedelsindustrin ligger sannolikt inte ligger bakom artikeln. 😉

Läkartidningen, nr 11 2007, klinik och vetenskap
Klinisk översikt

D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott

Prevention och behandling skulle kunna ge oanade folkhälsoeffekter

Jag citerar intressanta passager ur texten:

”I SBUs rapport om depressionsbehandling refereras en liten studie där en hög engångsdos av D-vitamin gav bättre effekt än tre veckors ljusbehandling vid årstidsrelaterad depression.”

Vitaminbehandling uppfattas i läkarkåren ofta som harmlös placebo, ibland som riskabelt kvacksalveri, och sannolikt riktas ofta egenbehandling med vitaminer alltför ospecifikt mot mer eller mindre diffusa symtom.

Många vitaminbristtillstånd är svåra att fastställa även för läkare, och bristsyndrom som skörbjugg, pellagra och beriberi har blivit så sällsynta att många läkare aldrig träffar på dem.

Dessutom fokuserar medicinsk rapportering kring vitaminer oftare på risker med t ex A-vitamin eller folsyra än på positiva effekter.

Vitamin B12 utgör dock ett exempel på hur tänkandet kring vitaminbehandling kan utvecklas i en annan riktning.

Vitamin B12upptäcktes som botemedel mot perniciös anemi, medan lättare bristtillstånd på den tiden var okända. I takt med forskningens framsteg har läkarkåren sedan vant sig vid att laboratoriemässig verifiering och behandling av mindre uttalad B12-brist kan ge effekt mot till synes ospecifika, ofta neuropsykiatriska, symtom.

Förbättrade analysmetoder och ökande kunskaper om D-vitaminets fysiologi och status i olika populationer ger nu stöd för att även mindre uttalade bristtillstånd kan öka risken för ohälsa. Här gäller det inte bara skelettsjukdomar som osteoporos utan även maligniteter, autoimmuna, inflammatoriska och metabola sjukdomar samt infektioner och neuropsykiatriska tillstånd.

Till stor del rör det sig om epidemiologiska samband där kausaliteten inte säkert kan avgöras; dock finns ett stort antal klarlagda mekanismer för hur D-vitaminbrist skulle kunna bidra till dessa åkommor.

Källor för D-vitamin

D-vitamin kan ses både som vitamin och som hormonprekursor, eftersom vissa av D-vitaminets metaboliter är aktiva i ett »D-vitaminendokrint system«.

Vi producerar själva D-vitamin i huden när den exponeras för ultraviolett ljus (B-fraktionen av UV-ljus). Vi kan även ta upp D-vitamin från kosten. Detta dubbla tillgodoseende är unikt bland mikronutrienter.

Eftersom UVB filtreras bort i atmosfären när solen står lågt, kan vi på våra breddgrader bara bilda D-vitamin några timmar runt lunchtid under sommarhalvåret, vid midsommartid möjligen något mer. Ju större exponerad hudyta, desto mer D-vitaminsyntes. Dock uppstår ett jämviktsläge efter cirka en halvtimme, varefter ingen ytterligare nettoproduktion sker.

Förmågan att bilda D-vitamin avtar med åldern, varför de äldre i befolkningen särskilt utsatta för D-vitaminbrist.

Hudfärg påverkar också synteshastigheten. Om en ljushyad person solar avklädd tills huden börjar rodna av solbränna (15–20 minuter) bildas minst 250 ug D-vitamin. Mörkhyade personer behöver 5–10 gånger längre tid i solen för att uppnå samma mängd. På tropiska breddgrader är detta inget problem vid traditionell livsstil, men i modernt storstadsliv motverkas ofta solexponering, t ex genom inomhusvistelse, luftföroreningar och heltäckande klädsel.

När mörkhyade invandrare från solrika länder hamnar i Skandinavien och fortsätter med sin traditionella (D-vitaminfattiga) kost och dessutom beslöjar sig, blir svår D-vitaminbrist vanlig. I muslimska länder är problemet känt bland läkare, som ofta behandlar muskuloskeletala smärtor hos kvinnor med D-vitamin.

Bristtillstånd

D-vitamins centrala betydelse för kalciumomsättning och skelettmineralisering är välkänd och berörs här i korthet. D-vitamin krävs för kalciumabsorption i tunntarmen, och uttalad brist yttrar sig som rakit (bristande mineralisering av benmatrix under uppväxtåren) och osteomalaci (motsvarande sjukdom hos vuxna).

En av orsakerna till osteoporos hos äldre är sannolikt kroniskt D-vitaminunderskott. Flera studier visar att benstatus årligen försämras under den del av året när D-vitaminnivåerna är som lägst.

Det finns idag omfattande epidemiologiskt stöd för hypotesen att D-vitamin motverkar uppkomsten av flera vanliga cancerformer (i bröst, tjocktarm, ändtarm, livmoder, äggstockar och prostata samt lymfom).

Mycket tyder alltså på att D-vitaminunderskott ökar tumörrisk överlag, varför kampanjen att minska hudcancerincidensen genom minskad solexponering riskerar att öka total tumörincidens. Mer nyanserad rådgivning behövs.

Metabola, kardiovaskulära och immunologiska sjukdomar:

Redan på 1980-talet påvisade svenska forskare samband mellan D-vitaminnivåer, insulinresistens och blodtryck. Idag finns starkt stöd för samband mellan D-vitaminunderskott, diabetes typ 2, övervikt, hypertoni, hjärtinfarkt och stroke.

Via dessa (läs om i dokumentet – huvudrubriken) och andra mekanismer kan D-vitaminunderskott bidra till uppkomsten av metabolt syndrom och ateroskleros.

Även för diabetes typ 1 finns kopplingar till låga D-vitaminnivåer,troligast via immunologiska mekanismer.

Högre dos av D-vitamin under barnaåren förknippades i en finsk prospektiv populationsstudie med 80 procent lägre incidens av diabetes typ 1. Fyndet stöds av studier från andra länder.

Multipel skleros och reumatoid artrit har gemensamt att deras patientföreningar sedan länge verkat för resor till soligare länder och att dessa sjukdomar (liksom diabetes typ 1 och inflammatoriska tarmsjukdomar) räknas till Th 1-medierade autoimmuna sjukdomar.

För såväl multipel skleros som reumatoid artrit finns behandlingsstudier med D-vitamin. Den svenska studien av reumatoid artrit var placebokontrollerad, visade klar behandlingseffekt och gav föga biverkningsproblem trots mycket hög dosering.

Psoriasis behandlas rutinmässigt med D-vitaminderivat lokalt;systemisk behandling tycks dock inte ha studerats.

Även immunförsvaret mot infektioner moduleras av D-vitamin,och underskott har föreslagits predisponera för såväl tuberkulos som influensa. D-vitamintillägg kan förbättra behandlingsresultaten vid tuberkulos.

Det finns också stöd för att D-vitamin skyddar mot tandlossning och gingivit.

Ny forskning tyder på att D-vitamin även påverkar hjärnan. Man har t ex visat att många av hjärnans neuron dels innehåller 1ahydroxylas, som aktiverar D-vitamin till kalcitriol, dels har receptorer för kalcitriol (VDR), vilket ju är en förutsättning för att hjärnans funktioner skall kunna påverkas. En rad fynd stöder att kalcitriol är viktigt för nervsystemets normala utveckling och har neuroprotektiva effekter, med potentiell betydelse för såväl Parkinsons som Alzheimers sjukdom.

En liten amerikansk studie har visat att vinterdepressioner förbättras mer av D-vitamin än av ljusbehandling. Andra interventionsstudier har visat att nedstämdhet, trötthet och irritabilitet kan förbättras av D-vitamintillförsel. Osteoporos är överrepresenterat vid depression, sannolikt även vid schizofreni; psykiatrisk sjukhusvård är en väsentlig riskfaktor för frakturer.

Bland annat epidemiologiska data har legat till grund för hypotesen att D-vitaminbrist under graviditet kan påverka fostrets hjärna så att risken för framtida schizofreni ökar; dessutom är D-vitaminbrist vanlig bland kroniskt psykiatriskt sjuka.

Eftersom inga större behandlingsstudier har utvärderat D-vitamin i psykiatrin, vet vi inte i vilken grad psykiatriska patienter skulle gagnas av D-vitaminsupplement och inte heller hur stor andel av vårt nordliga lands neuropsykiatriska ohälsa som beror på otillräcklig tillgång på D-vitamin.

Behandling med D-vitamin har länge hämmats av en rädsla för överdosering, vilken nu visats vara kraftigt överdriven.

Framtida betydelse

Dessa perspektiv på möjliga konsekvenser av D-vitaminunderskott ter sig snarast som ett paradigmskifte.

*Wiiiii paradigmskifte –  mamma Urkrafts favoritord!

Åtskilliga svårbehandlade tillstånd utan känd etiologi har ännu inte undersökts tillräckligt när det gäller D-vitaminets möjliga roll (t ex utmattningsdepressioner, kroniskt trötthetssyndrom, ADHD, sömnapnéer, irriterade tarmens syndrom, prostatahyperplasi, kronisk urtikaria och glaukom).

I förhållande till möjlig potential har påfallande få interventionsstudier gjorts, trots att en rad forskare försökt öka intresset för området. En överdriven rädsla för toxiska effekter tycks också ha gjort att D-vitamindoser i studier ofta varit för låga för att rimligen ge effekt.

Att D-vitamin saknar patentskydd har sannolikt bidragit till det låga intresset.

* * *

I FitLine näringstillskott får du hela dagsbehovet av vitaminer och mineraler, och kan därmed läka ut uppräknade bristtillstånd och många fler – vi har mycket samlad erfarenhet!

Alla näringsämnen samverkar och kräver balans sinsemellan för att hålla oss friska och välmående, FitLines målfokuserade produkter har sammansatts utefter denna balans.

De fettlösliga vitaminerna har gjorts vattenlösliga (gjort en del av nedbrytningsjobbet åt kroppen) så att de tas upp väldigt snabbt och effektivt. Vi tar upp exakt det vi behöver och resten följer med ut i urinen.

FitLine kosttillskott är de enda som produceras enligt patenterade NTC (Nutrient Transport Concept), ett koncept som garanterar ett mycket högre och mer effektiv upptag av näringsämnen i kroppen.

Och ni har väl läst mina tidigare inlägg om grundorsaken till alla sjukdomar samt sett filmen Food Matters?

Skicka mig ett mail om du vill veta mer, ta del av erfarenhet, beställa och för anmälan till föreläsning – Varmt Välkommen!

Advertisements

Om Mamma Urkraft

~ Frågor, rådgivning, FitLine: urkraftmw@live.se ~ Dipl. Näringsrådgivare, Samtalsterapeut steg 1, Alkohol- och drogterapeut ~ Anledningen till jag är anonym är för att bloggen exponerar min son, jag är mer öppen än de flesta gällande mig själv så skicka ett mail och vi tar det därifrån. ~
Det här inlägget postades i Autism - och liknande tillstånd/syndrom, Autismdiet och kosttillskott - recept - råvaror - tips, Hälsa - miljö - livsåskådning, Näringstillskott och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Läkartidningen om D-vitaminets betydelse – alla sjukdomstillstånd omnämnda!

  1. Ping: Mer om D-vitamin – nyckeln till kroppens försvar | Urkraft – Mother Warrior

  2. kerstin bjärtå skriver:

    Vill gärna ha fortlöpande information

  3. kerstin bjärtå skriver:

    Vll gärna ha fortlöpande info.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s