Ät upp maten!

Eller bli mindre kräsen, och kräv inte att det ska finnas tusen olika alternativ, till lägsta pris dygnet runt? Ja vi sänker även kraftigt kvalitetskraven till förmån för kvantitet – när det gäller något så viktigt som maten, det som bygger våra kroppar, hjärta och hjärna… allt.

Det är en skrämmande utvecklingsprocess vi är inne i och det är dags att öppna ögonen och lukta på kaffet (kunde inte låta bli ;)).

… minska utbud/produktion och skifta från slit- och slängkultur till hållbarhetstänk.

* * *

Jag hann inte se hela programmet men vill med det här inlägget belysa problematiken med hur vi tror att vi kan få allt och lite till och sedan kan slänga ofantliga mängder – utan en tanke på hur produktionskejdan ser ut och påverkar allt levande – sedan kan vi med lättnad slänga den stinkande soppåsen och vi är kvitt problemet. Eller?

Liknande fenomen:

Pengar kommer ut ut ett hål i väggen – men vad hände före detta, för att detta skulle kunna ske – och vad gör vi sedan av pengarna?

Rent vatten finns i alla svenska kranar, jag behöver bara vrida på och kan låta det stå på dygnet runt för det är ju gratis!

Jag kan spola ned vad som helst i toaletten och avloppen – problemet är inte längre mitt efter att jag tryckt på spolknappen, precis som det inte längre är mitt problem när jag lämnat läkemedel och lösningsmedel i soprummet.

Eller?

Dokument Utifrån, avsnittet ”Smaka på soporna” visades den 24 oktober, går i repris onsdag 27 okt 23.00 och i Kunskapskanalen fredag 29 okt kl 21.00.

Se avsnittet vilken tid du vill på SVT Play fram till den 23 november.

Tysk dokumentär från 2010. Av den mat vi producerar slänger vi mer än 2/3 på soptippen. Samtidigt svälter stora delar av jordens befolkning. Veckans Dokument utifrån frågar hur vi kan få stopp på detta gigantiska slöseri.

* * *

Problemet med vår moderna noja över ”bäst-föredatum” innehar en stor del av problemet och detta stärks såklart av att livsmedelsindustrin vill sälja; produkterna fylls av allehanda mer eller mindre hälsovådliga konserverande medel och förpackas med dito giftiga plaster och gaser, för att tala till konsumentens fobiska rädslor för vanliga bakterier och tilltala  hans/hennes önskan om evig hållbarhet (och evigt liv?) – hur ökar man försäljningssiffrorna om produkterna egentligen aldrig blir ”dåliga”?

Jo man hittar på att bäst föredatum.

Konsumentföreningen: Släng inte maten – Om vi slänger maten i onödan (4 studier av matavfall)

Studie 1: Över hälften av hushållens matavfall är onödigt
Plockanalysen är genomförd på en veckas hushållsavfall från 72 hushåll i ett bostadsområde i Bromma utanför Stockholm. Med onödigt matavfall avser vi sådant som hade gått att äta om det hade hanterats på rätt sätt. Exempel på onödigt matavfall är mögligt bröd och matrester som man av någon anledning inte vill spara och äta vid ett senare tillfälle. De studerade hushållen slängde 5,6 kg matavfall (per hushåll) under en vecka. 57 procent av matavfallet var onödigt matavfall.

Studie 2: Bäst före – minst hållbar till?
Vår attitydundersökning visar att en tredjedel instämmer helt i att utgånget bäst före-datum på livsmedel ofta är en orsak till att de slänger mat. Ytterligare en fjärdedel instämmer delvis. En alternativ märkning till ”bäst före” skulle kunna vara ”minst hållbar till”, vilket sex av tio tycker är en bättre märkning än ”bäst före”.

KfS har skrivit till Livsmedelsverket för att verket ska se över möjligheten att ändra från ”bäst före” till ”minst hållbar till”.

Studie 3: Datummärkning – viktigt när man handlar Intervjuer med elva personer i butik visar att de flesta tittar på förpackningens datummärkning i butiken och väljer så lång hållbarhet som möjligt. Flera av de intervjuade uppger att de tycker att det är svårt att beräkna rätt mängd mat och ta vara på resterna som blir över.

Studie 4: Hushållens klimatavtryck – mer forskning behövs
KfS har också tagit fram en rapport som översiktligt visar hur mycket koldioxidutsläpp som produktionen av det svenska matavfallet orsakar. Rapporten visade att den totala mängden matavfall per år från svenska hushåll var 900 000 ton per år. Produktionen av detta har orsakat utsläpp av: 1 860 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar de årliga utsläppen av cirka 700 000 svenska medelbilar eller 460 000 oljeeldade villor.

Siffrorna i studie 4 bygger på grova uppskattningar. I brist på svensk data har vi använt oss av data från en liknande undersökning som genomförts i Storbtitannien. Osäkerheten i siffrorna ska man ha i åtanke om man använder oss av våra siffror.

Läs mer om studierna i ”Rapport från en slaskhink” och mer om ”Klimatavtryck från hushållens matavfall”.

Kfs folderSläng inte maten – spara miljön” – råd för hantering och smart förvaring av olika livsmedel.

”Släng inte maten” på Facebook

Släng inte maten!

”Släng inte maten” – artikel i SvD.

Bok: Släng inte maten : ta tillvara allt du handlar (Inbunden) av Birgitta Rasmusson



Advertisements

Om Mamma Urkraft

~ Frågor, rådgivning, FitLine: urkraftmw@live.se ~ Dipl. Näringsrådgivare, Samtalsterapeut steg 1, Alkohol- och drogterapeut ~ Anledningen till jag är anonym är för att bloggen exponerar min son, jag är mer öppen än de flesta gällande mig själv så skicka ett mail och vi tar det därifrån. ~
Det här inlägget postades i Hälsa - miljö - livsåskådning och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ät upp maten!

  1. Adam skriver:

    Hej,
    Jätteskoj att du brinner för frågan och tack för att du sprider budskapet. Ju fler vi når desto fortare når vi förändring 🙂

    • urenergi skriver:

      Åh tack själv för positiv feedback, det ger ökad motivation! 🙂 Förändring måste verkligen ske på gräsrotsnivå men vi blir fler och starkare, får vi kämpa en del så blir det antagligen också en mer hållbar och grundläggande förändring. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s